| interjektion för insikt eller förnöjsamhet | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion för smärta | Pronomen och interjektioner | |
| tredje person plural, nominativ | Pronomen och interjektioner | |
| andra person singular | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion som uttrycker ogillande | Pronomen och interjektioner | |
| andra person plural | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion för förvåning | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion för överraskning | Pronomen och interjektioner | |
| första person plural | Pronomen och interjektioner |
| tredje person plural, objektsform | Pronomen och interjektioner | |
| personligt pronomen för utrum; även demonstrativt, exempelvis den båten | Pronomen och interjektioner | |
| personligt pronomen för neutrum; även expletivt subjekt | Pronomen och interjektioner | |
| tredje person singular maskulinum | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion; hälsning | Pronomen och interjektioner | |
| könsneutralt personligt pronomen | Pronomen och interjektioner | |
| tredje person singular femininum | Pronomen och interjektioner | |
| första person singular, nominativ | Pronomen och interjektioner | |
| obestämt pronomen; 'man ska inte...' | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion som uttrycker tvekan | Pronomen och interjektioner | |
| reflexivt pronomen, exempelvis han tvättar sig | Pronomen och interjektioner | |
| interjektion, tveksam eller avslappnad reaktion | Pronomen och interjektioner |
| interjektion för obehag eller avsky | Pronomen och interjektioner | |
| ordklass för handlingar och tillstånd; böjs i tempus | Ordklasser |
| verbform där subjektet utför handlingen, exempelvis 'hon skriver' | Grammatiska termer | |
| kasus för indirekt objekt; finns kvar i uttrycket 'vargen i veum' | Grammatiska termer | |
| substantivets grammatiska kön, utrum eller neutrum | Grammatiska termer | |
| interjektion som uttrycker glädje | Pronomen och interjektioner | |
| böjningskategori som uttrycker satsdelens funktion | Grammatiska termer | |
| verbens sätt, indikativ, imperativ eller konjunktiv | Grammatiska termer | |
| n-genus; bestämd form singular slutar på -en, exempelvis båten | Grammatiska termer |
| beskriver verb, adjektiv eller andra adverb | Ordklasser | |
| kopulaverb som kopplar subjekt och predikativ, exempelvis är, blir | Grammatiska termer | |
| satsdel som svarar på frågan vem eller vad | Grammatiska termer | |
| verbform där subjektet är handlingens mål, exempelvis 'brevet skrivs' | Grammatiska termer | |
| flertal; anger flera av något | Grammatiska termer | |
| läran om hur ord och satser byggs ihop | Grammatiska termer | |
| verbets tidsform, exempelvis presens och preteritum | Grammatiska termer |
| grammatisk term; en och ett kallas obestämd artikel, den och det bestämd artikel | Ordklasser | |
| tempusform för framtid, exempelvis ska spela | Grammatiska termer | |
| kasus som uttrycker tillhörighet, bildas med -s | Grammatiska termer | |
| t-genus; bestämd form singular slutar på -et, exempelvis huset | Grammatiska termer | |
| annat namn på räkneord | Ordklasser | |
| grammatisk kategori för antal, singular eller plural | Grammatiska termer | |
| tempusform med har, exempelvis har spelat | Grammatiska termer | |
| grundgraden vid komparation av adjektiv, exempelvis söt | Grammatiska termer | |
| tempusform för nutid, exempelvis spelar | Grammatiska termer | |
| grammatisk kategori för bestämdhet: obestämd eller bestämd form | Grammatiska termer | |
| satsdel som anger vem eller vad som handlar | Grammatiska termer | |
| verbform efter har/hade, exempelvis spelat | Grammatiska termer |
| beskriver substantiv, exempelvis röd, snabb; öppen klass | Ordklasser | |
| bestämning till substantiv, ofta framför, exempelvis adjektiv | Grammatiska termer | |
| verbform som fungerar adjektiviskt, exempelvis skrivande, skriven | Ordklasser | |
| betonat ord i partikelverb, exempelvis av i ge av sig | Ordklasser | |
| satsdelens verbdel; anger vad subjektet gör | Grammatiska termer | |
| ersätter substantiv, exempelvis hon, det, vi | Ordklasser | |
| ordklass för tal, exempelvis en, två, första | Ordklasser | |
| ental; anger en enda av något | Grammatiska termer |
| kasus för direkt objekt; bevarat i objektsformer som mig, dig | Grammatiska termer | |
| satsdel som beskriver tid, plats eller sätt, exempelvis 'i morgon' | Grammatiska termer | |
| läran om språkets struktur och regler | Grammatiska termer | |
| verb som står tillsammans med huvudverb, exempelvis har, ska, måste | Grammatiska termer | |
| modus för uppmaning, exempelvis kom, stanna | Grammatiska termer | |
| modus som uttrycker påstående om verkligheten | Grammatiska termer | |
| verbens grundform utan tempusböjning | Grammatiska termer | |
| överensstämmelse i genus, numerus och bestämdhet | Grammatiska termer | |
| läran om ordens form och böjning | Grammatiska termer | |
| kasus för subjekt; grundform i modern svenska | Grammatiska termer |
| mellangrad av adjektiv, exempelvis sötare | Grammatiska termer | |
| modus som uttrycker förmodan eller önskan | Grammatiska termer | |
| satsdel efter kopulaverb, exempelvis 'är glad' | Grammatiska termer | |
| tempusform för dåtid, exempelvis spelade | Grammatiska termer | |
| ordklass för saker, personer och begrepp; öppen klass | Ordklasser | |
| högsta grad av adjektiv, exempelvis sötast | Grammatiska termer |
| böjningsklass för substantiv | Grammatiska termer | |
| samordnar ord, fraser eller satser, exempelvis eller | Ordklasser | |
| anger relation, exempelvis på, under, trots | Ordklasser | |
| inleder bisats, exempelvis medan, fastän; kallades förr underordnad konjunktion | Ordklasser |
| utropsord som usch, hej, aj; kan bilda egen sats | Ordklasser |
| ordet att framför infinitiv, exempelvis att sova | Ordklasser |
| tempusform med hade, exempelvis hade spelat | Grammatiska termer |
Om listan
Listan samlar svenska ordklasser och grammatiska termer som förekommer som svar i korsord, från korta klassiker som GENUS (5) och KASUS (5) till längre svar som SUBJUNKTION (11) och INTERJEKTION (12). Lösaren hittar svaret genom att räkna bokstäverna i rutan och matcha mot listan. Vanliga förekomster är ADVERB (6), PRONOMEN (8) och NEUTRUM (7).
Lösartips
Korta svar som AJ, OJ, VI, DU och DE är vanliga fyllnadsord i korsord, medan GENUS, KASUS, UTRUM och NEUTRUM ofta dyker upp i ledtrådar om grammatik. Tänk på att DE och DEM skiljer sig åt: nominativformen DE har två bokstäver, objektsformen DEM tre.
Bra att veta
- Svenskan har traditionellt nio ordklasser, men numera räknas ofta tio eftersom subjunktionerna brutits ut ur konjunktionerna.
- Svenska substantiv har två genus, utrum och neutrum, som syns på bestämdhetssuffixet: båten respektive barnet.
- Modern svenska har två kasus för substantiv, nominativ och genitiv, men personliga pronomen har tre: nominativ, ackusativ och genitiv.
- Adjektivets tre komparationsgrader är positiv, komparativ och superlativ, exempelvis söt, sötare, sötast.
- Verb böjs i svenskan i tre modus: indikativ, imperativ och konjunktiv.
Ledtrådar som listan besvarar
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan konjunktion och subjunktion?
Konjunktioner samordnar likvärda led (eller, och), medan subjunktioner inleder bisatser (medan, fastän, eftersom).
Vilket svar är rätt: DE eller DEM?
DE används som subjekt ('de kommer'), DEM som objekt ('jag ser dem'). Räkna bokstäverna: DE har 2, DEM har 3.
Hur många genus har svenska substantiv?
Två: utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord).
Källor och granskning: Wikipedia – Svensk grammatik · Wikipedia – Ordklass · Stora ordboken – Svenska ordklasser · Glosor.eu – Svenska ordklasser. Listan är sammanställd och faktagranskad av redaktionen; bokstäverna räknas automatiskt. Fel eller saknade ord? hello@samhallsbevakning.se.