Influensa A och B – skillnader, symtom och hur länge febern varar

Vad är skillnaden mellan influensa A och B?

Influensa orsakas av virus och de två typer som ger typiska influensasymtom är influensa A och B. Skillnaden mellan dem handlar framför allt om virusets egenskaper, inte om hur sjukdomen känns för den som insjuknar. Det går inte att avgöra vilken typ man har utifrån symtomen, och behandlingen är densamma enligt [1177](https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/infektioner/forkylning-och-influensa/influensa/).

Influensa A delas in i många subtyper beroende på ytproteiner som hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), exempelvis A(H1N1) och A(H3N2). Influensa B finns däremot bara i två linjer: B/Victoria och B/Yamagata. Influensa A har dessutom djur som reservoarer, vilket gör att nya varianter kan uppstå när virus byter gener mellan djur och människor. Det är därför alla kända influensapandemier orsakats av typ A, enligt [Folkhälsomyndigheten](https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-a-o/vaccination-mot-influensa/fragor-och-svar-om-influensavaccination/).

Vilken typ är farligast?

För den enskilde patienten går det inte att skilja typerna åt baserat på symtom, och man kan bli allvarligt sjuk av båda. Generellt orsakar influensa A mer intensiva epidemier. När A(H3N2) dominerar insjuknar en större andel äldre, medan A(H1N1)pdm09 oftare drabbar yngre vuxna. Barn insjuknar varje säsong oavsett typ, eftersom det alltid finns barn som inte haft influensa tidigare, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hur börjar influensa?

Influensa börjar till skillnad från vanlig förkylning plötsligt. Typiska symtom är hög feber, frossa, värk i muskler och huvud, kraftig sjukdomskänsla, torrhosta, halsont och ibland smärta bakom bröstbenet. Febern kan stiga upp till 40 grader. Hos barn är kräkningar och diarré vanligare än hos vuxna.

Inkubationstiden, alltså tiden från smittotillfälle till symtom, är kort: 1–3 dagar enligt 1177, och 1–4 dagar enligt övriga källor.

Influensa och feber – hur länge varar den?

Febern vid influensa varar oftast 3–5 dagar, men kan hålla i sig i upp till en vecka. Därefter är det vanligt att känna sig trött och ha hosta i ytterligare en till två veckor. Totalt är de flesta tillbaka som vanligt inom en till två veckor.

När ska man söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande gäller, enligt 1177:

• Du känner dig mycket sjuk.
• Du har feber som inte går ner efter fyra dygn.
• Febern har gått ner och sedan börjar stiga igen.
• Du har symtom på influensa och tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom.

Vad gäller för influensa C?

Utöver A och B finns influensa C, som främst drabbar människor och oftast ger inga symtom eller milda förkylningliknande besvär. Influensa D har inte visats orsaka sjukdom hos människor.

Vaccination mot influensa

Vaccinet anpassas inför varje säsong och innehåller stammar av både influensa A och B. Skyddet bygger upp sig cirka två veckor efter vaccination och avtar med tiden, därför rekommenderas vaccination varje år.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig vaccination till personer 65 år och äldre, gravida efter graviditetsvecka 12 samt personer från 6 månaders ålder som tillhör medicinska riskgrupper. Vaccinationsinsatserna startar normalt i oktober, och det är bra att vaccinera sig innan säsongsinfluensen sätter igång på allvar i slutet av december. Aktuell information om årets rekommendationer finns hos [Folkhälsomyndigheten](https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-a-o/vaccination-mot-influensa/fragor-och-svar-om-influensavaccination/).

Smittsamhet och förebyggande

Smittsamheten är störst från dagen före symtomdebut och under feberperioden. Virus sprids som aerosol, dropp- eller kontaktsmitta, och torr och kall luft underlättar spridningen. Grundläggande förebyggande åtgärder är noggrann handhygien, att hosta och nysa i armvecket och att vara hemma vid sjukdom.