Hur vet man att man är gravid – tidiga tecken och symtom

Så räknas graviditetsveckorna

Graviditeten räknas från första dagen av senaste mensen, inte från befruktningsögonblicket. Det betyder att man tekniskt sett inte är gravid förrän omkring vecka 3, när ägglossning och befruktning har skett. Vecka 1 och 2 är alltså bara räkneveckor – där finns inga graviditetssymtom att vänta sig.

Hur tidigt kan man känna att man är gravid?

Det varierar kraftigt mellan individer. Efter befruktningen tar det några dagar innan det befruktade ägget fäster i livmoderslemhinnan, och först därefter börjar kroppen producera graviditetshormonet hCG. De första tecknen kan därför märkas strax före eller runt tiden för förväntad mens – alltså graviditetsvecka 4–5. Vissa känner av symtom lite tidigare, i vecka 3–4, medan andra inte märker något alls förrän langt senare. Att inte känna något är helt normalt.

Vanliga tidiga symtom

• Utebliven mens – det vanligaste och tydligaste tecknet hos den som har regelbunden cykel.
• Ömma och spända bröst – ofta ett av de första kroppsliga tecknen.
• Trötthet – kan vara påtaglig och komma tidigt.
• Illamående – brukar börja i vecka 4–6, men inte alla drabbas.
• Molvärk i nedre magen – mensliknande värk kan uppstå när ägget fäster.
• Nidblödning – en svag, ljusrosa eller brunaktig blödning när det befruktade ägget fäster i livmodern, oftast omkring en vecka efter befruktningen. De flesta gravida får dock ingen nidblödning.
• Förändrad lukt- och smakupplevelse, humörsvängningar och ökad kissnödvändighet kan också förekomma.

Symtomens typiska tidslinje

Varför symtomen inte är säkra bevis

De flesta tidiga symtom beror på hormoner som progesteron och östrogen – samma hormoner som styr menscykeln. Trötthet, bröstspänning och humörsvängningar är därför nästan identiska med PMS. Det går inte att skilja graviditet från pågående menscykel enbart på symtom. Utebliven mens kan dessutom ha andra orsaker, till exempel stress, sjukdom eller hormonella förändringar.

Nidblödning eller mens?

Nidblödningen är svagare än en mens, ofta ljusrosa eller brunaktig, och varar bara någon dag. En mens börjar vanligtvis med ett tydligare flöde som ökar, kan innehålla koagel och varar i flera dagar. Om blödningen bara är några droppar eller svaga flytningar och inte tilltar, kan det handla om nidblödning – men det är inget säkert tecken.

När ska man ta graviditetstest?

Graviditetstest mäter hormonet hCG i urinen. För ett tillförlitligt resultat bör man vänta till dagen för förväntad mens eller någon dag senare. Vissa känsligare tester kan visa resultat några dagar tidigare, men ett tidigt negativt resultat är inte helt pålitligt – om mensen uteblir trots negativt test, vänta några dagar och testa igen. Ett blodprov hos vården ger ett ännu säkrare svar. Test på morgonurin ger högst hCG-koncentration.

Vad gör man om testet är positivt?

Kontakta en barnmorska via vårdcentralen eller en mödravårdscentral för inskrivning i mödravården. Det är också bra att börja med folsyra om det inte redan påbörjats – prata med barnmorskan eller apoteket om vad som gäller.

När man bör söka vård

Sök vård direkt vid kraftig smärta i nedre magen, riklig blödning eller svåra symtom. Det kan i sällsynta fall röra sig om ett utomkvedshavandeskap eller annan komplikation som behöver akut bedömning. Vid lätta symtom och osäkerhet räcker det oftast att ta kontakt med vårdcentralen eller 1177 för rådgivning.

Kort sammanfattning

• Tidigaste symtomen (ömma bröst, trötthet, nidblödning) kan komma i vecka 3–4, men varierar stort.
• Utebliven mens runt vecka 4 är det tydligaste enskilda tecknet.
• Inget symtom är unikt för graviditet – bara ett test ger säkert svar.
• Många gravida känner ingenting alls de första veckorna, vilket är helt normalt.

Mer information finns på 1177 Vårdguiden och Umo, vården ungdomsrådgivningens sajt.