Vad får man inte äta som gravid? Livsmedelsverkets kostråd

Varför vissa livsmedel bör undvikas

Under graviditeten är immunförsvaret förändrat och vissa bakterier och parasiter som knappt märks hos friska vuxna kan vara farliga för fostret. Framför allt gäller det listeria, toxoplasma och virus som överförs via otillräckligt upphettad eller gammal mat. Därför avråder Livsmedelsverket från ett antal livsmedel, medan de allmänna råden om kylförvaring, upphettning och god kökshygien gäller som vanligt.

Livsmedel att undvika

• Opastöriserad mjölk och ost – risk för listeria och andra bakterier. Drick aldrig opastöriserad mjölk.
• Mögel- och kittostar – även sådana gjorda på pastöriserad mjölk kan i sällsynta fall innehålla listeria. Hårdost som hyvlas samt bredbar färskost i ask och smältost på tub går bra.
• Lever och fiskleverolja – innehåller för mycket A-vitamin för gravida.
• Kallrökt eller rått kött – salami, parmaskinka och bresaola kan innehålla toxoplasma. Vill du äta dem kan de frysas i tre dygn först, då dör eventuella parasiter.
• Skivat köttpålägg och patéer – kan innehålla listeria om de kylförvarats längre än en vecka. Pålägg skuret från hel bit strax före servering går bra.
• Köpt gravad och rökt fisk – bör ätas inom en vecka efter förpackningsdag på grund av listeriarisk. Sushi kan ätas om den är nygjord av färsk eller tinad fryst fisk.
• Kalla röror med rökt/gravad fisk, mögelost, kittost eller chark bör undvikas. Rödbetsröra, legym- och mimosasallad går bra.
• Torkade alger och kalebasskrita – kan ge för höga jodhalter.
• Ginseng och ginsengprodukter – avråds från under graviditet.
• Alkohol – ska helt undvikas.

Fisk – bra men med begränsningar

Fisk är tvärtom något att äta gärna under graviditeten, eftersom den ger D-vitamin, omega-3-fett och jod som är svåra att få i sig från annan mat. Livsmedelsverket rekommenderar fisk två till tre gånger i veckan, gärna olika sorter. Vissa sorter kan dock innehålla förhöjda halter av miljögifter som dioxin, PCB och kvicksilver:

• Strömming och färsk tonfisk – ät högst två till tre gånger per år.
• Sill från Östersjön och Bottniska viken – förhöjda dioxin- och PCB-halter. Inlagd sill går bra, eftersom den oftast kommer från Atlanten.

Gravida som inte äter fet fisk kan behöva täcka behovet av fettsyran DHA via fiskolja eller algolja.

Koffein

För mycket koffein, särskilt tidigt i graviditeten, kan öka risken för missfall. Livsmedelsverkets gräns är högst 200 milligram per dag, vilket motsvarar två till tre koppar bryggkaffe (1,5 dl per kopp) eller fyra koppar te. Koffein finns även i energidrycker, cola och choklad.

Tillskott och örter

Var försiktig med kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel under graviditeten – rådgör med barnmorska eller läkare först. Några tillskott rekommenderas däremot:

• Folsyra – 400 mikrogram per dag till och med graviditetsvecka 12 för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret.
• D-vitamin – 10 mikrogram per dag för gravida som inte äter D-vitaminberikade produkter eller fisk, eller som bär heltäckande kläder utomhus.
• Järn – ordineras individuellt av mödrahälsovården efter provtagning, inte till alla.

Vanliga frågor om enskilda livsmedel

Glöm inte helheten

Kostråden till gravida överensstämmer i stort med råden till andra vuxna: mer grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och nyttiga matfetter, mindre rött kött, chark, salt och socker. Energiintaget behöver bara öka marginellt mot slutet av graviditeten – näringstätheten i maten är viktigare än mängden. Cirka 3–5 dl magra, osötade mejeriprodukter eller berikade växtalternativ per dag hjälper till att täcka kalciumbehovet.