Ledighet vid begravning och dödsfall – så många dagar har du rätt till

Rätten till ledighet vid dödsfall och begravning

När en nära anhörig går bort eller ska begravs har du enligt lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl (1998:209) rätt att vara ledig från arbetet så länge situationen kräver. Denna lagstadgade ledighet är dock obetald – den ger dig rätten att vara borta, men inte lön under tiden. Betald ledighet i samband med dödsfall och begravning kommer i stället från kollektivavtalet, ofta kallad ledighet för enskild angelägenhet, EA-dagar eller permission.

Vad gäller för kommun- och regionanställda?

För dig som arbetar inom kommun, region eller kommunalt bolag regleras den betalda ledigheten i kollektivavtalet HÖK/AB. Där framgår att du behåller lönen under en arbetsdag per ledighetsgrund vid:

• nära anhörigs svårare sjukdom
• nära anhörigs bortgång
• nära anhörigs begravning
• bouppteckning

Du kan alltså få en betald dag när den anhöriga avlider och en betald dag för begravningen. Vid bortgång och begravning kan ledighet med lön dessutom beviljas för resa i upp till två arbetsdagar, om det behövs. Detta bekräftas av Kommunal, som också påpekar att villkoren varierar mellan olika kollektivavtal – kontrollera det avtal som gäller på din arbetsplats.

Hur många betalda dagar kan man få?

Antalet betalda dagar skiljer sig mellan avtal och arbetsgivare. Inom kommun och region är grundprincipen en dag per ledighetsgrund, men statligt anställda och vissa andra avtal har en generösare nivå. Enligt villkorsavtalen för statligt anställda (som ersätter lagen om trängande familjeskäl) har den anställde rätt till ledighet med bibehållen lön för den tid som behövs, dock högst tio arbetsdagar per kalenderår. Facket ST poängterar att det är ett vanligt missförstånd att reglerna ger tio dagars ledighet för sorgearbete – ledigheten gäller för konkreta händelser som dödsfall, begravning, bouppteckning och arvskifte, inklusive nödvändig restid.

Vad räknas som nära anhörig?

Definitionen av nära anhörig är i princip densamma i kommunala och statliga avtal. Till den egna familjen och närmaste släktkretsen räknas:

• make, maka, sambo och registrerad partner
• barn och barnbarn
• föräldrar, inklusive adoptivföräldrar och personer i föräldrars ställe
• far- och morföräldrar
• syskon
• svärföräldrar, svärson och svärdotter

Vid begravning, bouppteckning eller arvskifte utvidgas kretsen i vissa avtal till att även omfatta farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svåger och svägerska. Begreppet är inte uttömmande – även andra personer som står dig nära kan omfattas efter bedömning.

Så går du tillväga

Anmäl behovet av ledighet till din chef så snart som möjligt. Du behöver ingen formell ansökan enligt lagen om trängande familjeskäl, men ni måste komma överens om hur länge du får vara borta. Kontrollera vilket kollektivavtal som gäller för dig och begär betald ledighet enligt avtalet – arbetsgivaren ska enligt avtalen bevilja den om förutsättningarna är uppfyllda. Får du löneavdrag trots att ledigheten omfattas av avtalet kan du vända dig till ditt fackliga ombud; det kan i så fall röra sig om ett avtalsbrott. Behöver du mer tid än de betalda dagarna, till exempel för sorg eller resor, kan du i stället använda obetald ledighet, semester eller, om du inte orkar arbeta, sjukskrivning. Närståendepenning från Försäkringskassan kan vara ett alternativ vid allvarlig sjukdom hos anhörig.