Vad är en myndighet? Definition, exempel och förklaring

Definitionen enligt regeringsformen

En myndighet är en organisation som ingår i den offentliga förvaltningen eller rättskipningen och utövar offentlig makt på uppdrag av staten eller en kommun. Enligt regeringsformen är samtliga statliga och kommunala organ myndigheter, med ett undantag: beslutande politiska församlingar. Riksdagen, regeringen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige är alltså inte myndigheter, eftersom de fattar de politiska besluten som myndigheterna sedan ska genomföra.

Begreppet förvaltningsmyndighet omfattar alla myndigheter utom regeringen och domstolarna. Till förvaltningsmyndigheterna hör centrala myndigheter under regeringen (till exempel Skatteverket och Försäkringskassan), länsstyrelserna, kommunala nämnder som socialnämnder och byggnadsnämnder samt riksdagens egna myndigheter, bland dem Riksrevisionen och Riksbanken. Domstolarna utgör en egen kategori med en särställning: de är mer oberoende av regeringen än förvaltningsmyndigheterna.

Vad som inte är en myndighet

Privaträttsliga rättssubjekt faller utanför myndighetsbegreppet – även om staten eller kommunen äger dem. Ett statligt aktiebolag som Systembolaget eller SJ är alltså inte en myndighet, utan lyder under aktiebolagslagen. Detsamma gäller enskilda rättssubjekt som har fått offentliga förvaltningsuppgifter anförtrodda åt sig, till exempel ett bolag som utför besiktningar. De utövar visserligen offentlig makt i vissa delar, men de är inte myndigheter i regeringsformens mening.

Vad gör en myndighet?

Myndigheternas huvuduppgift är att verkställa de lagar och beslut som riksdagen och regeringen har fattat. I praktiken handlar det om tre typer av verksamhet:

• Verkställa beslut – betala ut föräldrapenning (Försäkringskassan), driva in skatt (Skatteverket) eller pröva asylansökningar (Migrationsverket).
• Utöva tillsyn – övervaka att lagar och regler följs, till exempel Arbetsmiljöverket och Läkemedelsverket.
• Ge service – hantera ansökningar om pass, tillstånd och deklarationer samt lämna information till medborgare och företag.

Varje myndighet har ett avgränsat uppdrag som regeringen bestämmer, oftast genom myndighetens instruktion och årliga regleringsbrev. Inom ramen för uppdraget fattar myndigheterna själva sina beslut.

Hur myndigheterna styrs

Myndigheterna är organisatoriskt fristående från regeringen – de har egna organisationer med chefer och anställda – men de styrs av regeringen, som ansvarar för deras verksamhet inför riksdagen. Styrningen sker genom kollektiva regeringsbeslut. En enskild minister får inte bestämma över en myndighet, vilket kallas förbudet mot ministerstyre.

Samtidigt gäller att varken regeringen eller enskilda ministrar får lägga sig i hur en myndighet avgör ett enskilt ärende, till exempel ett beslut om bygglov eller ersättning. Det är en grundläggande rättssäkerhetsprincip: myndighetsbeslut kan överklagas och prövas domstolsvägen, inte ändras genom politisk påverkan i det enskilda fallet.

Vanliga frågeställningar

Är regeringen en myndighet?

Nej. Regeringen är en beslutande politisk församling och därmed undantagen från myndighetsbegreppet. Regeringskansliet, som är regeringens gemensamma organisation, fungerar dock i vissa delar som en myndighet när det gäller ärendehantering.

Är kommunen en myndighet?

Kommunens nämnder och förvaltningar är myndigheter, medan kommunfullmäktige är en beslutande politisk församling och därmed inte det. Detsamma gäller regionerna: regionens nämnder räknas som myndigheter, men regionfullmäktige gör det inte. Till skillnad från statliga myndigheter är kommuner och regioner självstyrande och har beskattningsrätt.

Är riksdagen en myndighet?

Formellt är riksdagen en beslutande politisk församling, inte en myndighet. I praktiken jämställs riksdagen dock ofta med en myndighet, bland annat i lagtext. Riksdagen har också egna myndigheter under sig, till exempel Riksrevisionen och Riksbanken.

Hur leds en myndighet?

Enligt myndighetsförordningen leds en myndighet antingen av en myndighetschef (enrådighetsmyndighet), en styrelse (styrelsemyndighet) eller en nämnd (nämndmyndighet). Vilken ledningsform som gäller anges i myndighetens instruktion. Den högsta ledningen utses normalt av regeringen; övriga anställningar beslutar myndigheten själv om.

Hur många myndigheter finns i Sverige?

Antalet förändras över tid i takt med omorganisationer. Statskontoret räknar årligen hur många myndigheter som finns under regeringen, inklusive förvaltningsmyndigheter, domstolar, affärsverken och AP-fonderna. Till det kommer myndigheterna under riksdagen samt alla kommunala och regionala nämnder. Ett uppmärksammat exempel på omorganisation är bildandet av Polismyndigheten 2015, då Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 läns­polismyndigheterna slogs samman till en enda rikstäckande myndighet.

Varför gränsdragningen spelar roll

Att skilja mellan politiska församlingar och myndigheter är centralt i den svenska förvaltningsmodellen. Politiken fattas av riksdag, regering och fullmäktige; myndigheterna genomför den opartiskt och enligt lag. För den enskilda medborgaren innebär detta att myndighetsbeslut ska fattas sakligt och kan överklagas – och att varken en minister eller ett regeringsbeslut får styra utfallet i ett enskilt ärende.