Leonardo da Vinci målningar: kända verk, teknik och fakta

Leonardo da Vinci i korthet

Leonardo di ser Piero da Vinci föddes 15 april 1452 i Anchiano nära Vinci i Toscana och dog 2 maj 1519 i Amboise i Frankrike. Han var verksam som konstnär, arkitekt, ingenjör, uppfinnare och naturforskare, och räknas som den första högrenässansmästaren. Trots ett liv fyllt av projekt efterlämnade han förvånansvärt få målningar – konstvetare tillskriver honom med viss säkerhet bara cirka 15–20 bevarade verk, och flera av dem är fortfarande omdebatterade.

Kända målningar

Leonardos bevarade produktion är liten men inflytelserik. Hit hör bland annat:

• Mona Lisa (1503–1519), olja på poppelträ, Louvren i Paris
• Nattvarden (1495–1498), muralmålning, Santa Maria delle Grazie i Milano
• Madonnan i grottan, i två versioner: Louvren (1483–1486) och National Gallery i London (1491–1508)
• Damen med hermelinen (1489–1491), Muzeum Czartoryskich i Kraków
• Ginevra de’ Benci (ca 1474–1478), National Gallery of Art i Washington – den enda Leonardomålningen i Nordamerika
• Johannes döparen (1513–1516), Louvren
• Salvator Mundi (ca 1500), privat ägo – tillskrivningen är omstridd

Mona Lisa: ett litet porträtt med stort avtryck

Mona Lisa är troligen världens mest kända målning, men den är förvånansvärt liten – cirka 77 x 53 centimeter, målad på en tunn poppelpannå. Porträttet föreställer sannolikt Lisa Gherardini och identifieras ofta med namnet La Gioconda. Målningen ägs av franska staten och visas på Louvren i Paris, där den ingått i samlingarna sedan franska revolutionen.

Tekniskt bygger målningen på tunna lasyrer av oljefärg. Forskare vid det franska museilaboratoriet C2RMF och synkrotronanläggningen ESRF har visat att skuggorna i ansiktet byggts upp med glasyrer på en till två tusendels millimeter, med en sammanlagd tjocklek på högst 30–40 tusendels millimeter. Det är denna metod som ger de nästan omärkliga övergångarna mellan ljus och skugga.

Nattvarden: experimentet i Milano

Nattvarden målades 1495–1498 för dominikanernas refektorium i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano, på beställning av Ludovico Sforza. Verket är ingen traditionell fresk: Leonardo målade al secco, med tempera och olja på härdad kalkputs, vilket gav honom möjlighet att arbeta med hela kompositionen samtidigt i stället för portionvis som vid freskmålning på våt puts.

Metoden visade sig dock inte hållbar. Målningen började förfalla redan under Leonardos livstid, har skadats och övermålts genom århundradena och har sedan förra sekelskiftet genomgått omfattande renoveringar. Verket räknas ändå som ett av de första skapade enligt högrenässansmåleriets ideal.

Leonardos teknik

Sfumato

Sfumato är Leonardos mest karakteristiska teknik. Ordet kommer av italienskans fumo, rök, och beskriver mjuka övergångar utan tydliga konturer, där ytor och linjer smälter samman i en disig effekt. Själv beskrev han tekniken som måleri ”utan linjer eller gränser, som rök”. Tekniken är tydligast i Mona Lisas ansikte och draperier, och utvecklades av Leonardo på egen hand.

Spolvero och arbetsmetod

Leonardo målade oftast med oljefärg på träpannå och byggde upp färgen i tunna lager. I flera verk, bland annat Mona Lisa, använde han spolvero – en metod där en fullskalig teckning prickas med hål och överförs till underlaget med pulver. Hans anteckningsböcker, skrivna spegelvänt, visar hur arbetsmetoden vilade på systematisk observation av proportioner, perspektiv, ljus och anatomi.

Salvator Mundi och auktionsrekordet

Salvator Mundi, tillskriven Leonardo omkring 1500, såldes 2017 på Christie’s för 450,3 miljoner USD – den dyraste målning som någonsin sålts på auktion. Tillskrivningen ifrågasätts dock av flera experter, och målningen är ett av de mest omdiskuterade verken i modern konsthistoria.

Vanliga missuppfattningar

• Nattvarden är en fresk. Stämmer inte – den är målad al secco med tempera och olja på torr puts, vilket är en av orsakerna till att den skadats.
• Mona Lisa är ett stort porträtt. Stämmer inte – den är cirka 77 x 53 centimeter.
• Leonardo målade många tavlor. Endast cirka 15–20 bevarade verk kan tillskrivas honom med viss säkerhet, och flera tillskrivningar är omstridda.