Korsordets historia – från New York 1913 till svenska krysstidningar

Det första korsordet – New York World 1913

Ordgåtor i rutnät är gamla företeelser, men det korsord vi känner igen idag har en tydlig födelsedag: den 21 december 1913. Då publicerade den amerikanska tidningen New York World en diamantformad ordgåta kallad Word-Cross Puzzle, skapad av journalisten Arthur Wynne, som var född i Liverpool. Pusslet var avsett som en förströelse för vuxna och skiljde sig från de enklare korsande ordgåtor som tidigare förekommit i barnböcker och barntidningar. Namnet förvandlades snart till Cross-Word Puzzle och sedermera bara crossword.

Genombrottet i USA på 1920-talet

Korsordet spreds till andra amerikanska tidningar och fick sitt stora genombrott under 1920-talet. En viktig milstolpe var den första korsordsboken, som gavs ut 1924. Den blev en stor framgång och lade grunden för de korsordstidningar som sedan kom att säljas i stora upplagor. Under decenniet spred sig korsordsboomen även till Europa.

Korsordet kommer till Sverige

Det första korsordet i svensk press publicerades i november 1924 i Göteborgs-Tidningen, då under benämningen ordfläta. Förebilden var amerikansk, och konstruktören Ferdinand Lärn (1900–1985) hade hämtat inspiration från New York World. Ordflätan bestod av nio gånger nio rutor, med lösningsord på högst fem bokstäver. Året efter lanserade Svenska Dagbladet egna ordflätor, nu under den från engelskan översatta termen korsord.

Bildkrysset – en nordisk uppfinning

Den mest typiskt nordiska korsordsvarianten är bildkrysset, där ledtrådar och bilder står inne i själva rutmönstret. Formen lanserades 1948 i danska Berlingske, som fram till 1952 hade ensamrätt på varianten. I många språk kallas den därför "svenskt korsord". I Sverige introducerade Svenska Dagbladet bildkrysset i december 1954. Bildkrysset är idag den vanligaste korsordstypen i Sverige och grannländerna, och det är den form som dominerar i de specialiserade korsordstidningarna.

Kryptot och kryptokrysset

Kryptot är en variant som saknar ledtrådar helt. Rutmönstret är oftast asymmetriskt, och alla vita rutor är numrerade: varje nummer motsvarar en och samma bokstav genom hela kryptot. Lösaren gissar sig fram bokstav för bokstav tills faktiska svenska ord framträder. En senare vidareutveckling är kryptokrysset, som kombinerar ett bildkryss med ett krypto, åtskilda av en diagonal skiljelinje genom rutmönstret.

Från tidningsbilaga till egen tidning

Under 1900-talets andra hälft växte korsordet ut till en egen bransch. I Sverige utkom 1957 den första tidningen helt ägnad åt korsord, Krysset. Den gavs under många år ut av ett Bonnier-ägt förlag och drivs idag av det nederländska förlaget Keesing. Många dagstidningar har särskilda korsordsbilagor, och i Sveriges Radio har Melodikrysset sänts varje lördagsförmiddag sedan 1965 – ett exempel på hur korsordet anpassats till ljudmediet, helt utan bilder.

Så löses korsord idag

Papper är fortfarande det vanligaste mediet: dagstidningar, veckopress, korsordstidningar och korsordsböcker löses med penna, oftast blyerts. Vid sidan av det har korsordet flyttat ut på webben och i smartphoneappar, där man kan söka hjälp i digitala korsordslexikon efter ledtråd, ordmönster eller bokstavsantal. För den som vill ha stöd vid lösandet finns korsordshjälp och ledtrådar på sajten. Som riktmärke för korrekt svensk stavning används ofta Svenska Akademiens ordlista.