Vad är en åklagare? – Roll, utbildning och skillnad mot försvarare

Vad gör en åklagare?

Åklagaren är den jurist som för samhällets talan i brottmål. Yrket omfattar tre huvuduppgifter som täcker hela kedjan från brottsutredning till dom.

• Utreda brott. Åklagaren är förundersökningsledare och beslutar vilka utredningsåtgärder polisen ska vidta. Målet är att fastställa om ett brott har begåtts, vem som kan misstänkas och om bevisningen räcker för åtal.
• Besluta i åtalsfrågan. När förundersökningen är färdig bedömer åklagaren om bevisen räcker. Finns tillräckliga bevis har åklagaren skyldighet att väcka åtal – annars läggs utredningen ner.
• Framträda i domstol. Under rättegången är åklagaren part i målet och ska bevisa att den tilltalade har begått brottet. De flesta åklagare är i domstolen en eller två dagar i veckan.

En viktig del av rollen är objektivitetsplikten. Åklagaren måste utreda och redovisa även sådant som talar till den misstänktes fördel, och plikten gäller även efter att åtal har väckts. Åklagare är dessutom självständiga i sina beslut: varje enskild åklagare är ensamt ansvarig för exempelvis beslut om åtal eller anhållande, och en chef kan inte ändra ett sådant beslut. Däremot kan en berörd person begära att ett beslut granskas av en åklagare på en högre rättslig nivå.

Åklagare, polis och försvarare – tre olika roller

Rollerna i rättssalen blandas ofta ihop, men uppdragen är tydligt åtskilda.

Den som utsatts för ett brott kan i vissa fall få ett målsägandebiträde – ofta en advokat som tar tillvara brottsoffrets intressen, till exempel vid sexualbrott och allvarligare brott i nära relation.

Så går ett brottmål till

1. Förundersökning. Polisen utreder först vad som har hänt. Förundersökningen leds antingen av polis eller åklagare.
2. Offentlig försvarare och målsägandebiträde. Tingsrätten kan utse ett biträde åt den misstänkte och åt brottsoffret.
3. Åtal. Åklagaren skickar in en stämningsansökan till tingsrätten om bevisen räcker. Där framgår vilket brott som åklagaren anser har begåtts, av vem och mot vem.
4. Rättegång. Åklagaren lägger fram bevisningen, förhör vittnen och yrkar på straff. Försvararen ifrågasätter bevisningen och företräder den tilltalade. Det är domstolen – inte åklagaren – som dömer.

Utbildning och karriärväg

För att bli åklagare krävs juridisk examen och notariemeritering, det vill säga tjänstgöring vid domstol. Därefter anställs man som åklagaraspirant vid Åklagarmyndigheten. De första anställningsåren ingår en obligatorisk grundutbildning som är arbetsintegrerad – teori varvas med praktik.

• Aspiranttjänstgöring (9–12 månader): praktisk träning på den lokala arbetsplatsen under ledning av en erfaren handledare, med möjlighet till praktik hos polisen.
• Assistentåklagare: efter aspiranttjänstgöringen övergår anställningen till en tillsvidareanställning som assistentåklagare och den arbetsintegrerade grundutbildningen påbörjas. Den består av åtta delkurser och är utspridd över två år, med ämnen som förundersökningsledning, tvångsmedel, brottmålsprocessen, rättsmedicin, kriminalteknik, retorik och förhörsteknik.
• Kammaråklagare: kammaråklagare är behöriga att handlägga alla typer av brott över hela landet.

Utöver grundutbildningen erbjuder Åklagarmyndigheten ett 20-tal vidareutbildningar. Karriärvägen kan fortsätta mot roller som senior åklagare, som tar ansvar för de svåraste ärendena och handleder yngre kollegor, eller statsåklagare, som leder utredningar i de mest komplicerade ärendena, exempelvis med omfattande hemliga tvångsmedel eller organiserad brottslighet. Många åklagare specialiserar sig inom särskilda brottsområden, till exempel ekonomisk brottslighet eller narkotikabrott.

Organisation och nivåer

På Åklagarmyndigheten arbetar ungefär 1 275 åklagare på allmänna åklagarkammare runt om i landet. En åklagare arbetar i genomsnitt med omkring 30 utredningar samtidigt. Myndigheten har tre rättsliga nivåer: kammaråklagare och chefsåklagare på första nivån, överåklagare på andra nivån och riksåklagaren – landets högsta åklagare – på tredje nivån. Ett beslut på en lägre nivå kan alltså överprövas av en åklagare på en högre nivå om en berörd person begär det.

Vad krävs för att passa som åklagare?

Åklagaryrket är ansvarsfullt och händelsestyrt. Utöver de formella meriterna krävs personliga egenskaper som självständighet, gott omdöme, integritet, mod och förmåga att fatta snabba beslut. Åklagaren har en framträdande roll i rättssamhället och är involverad i ett ärendes alla moment – från anmälan till dom.