Ortoped – arbetsuppgifter, utbildning och lön

Vad gör en ortoped?

Ortopedi är en medicinsk specialitet som handlar om medfödda och förvärvade sjukdomar och skador i rörelseorganen. Kompetensområdet omfattar både akuta och icke-akuta tillstånd: frakturer, artros och andra degenerativa ledsjukdomar, inflammatoriska tillstånd i leder, senor, muskler och nerver, ryggsjukdomar och skelettmetabola sjukdomar.

Arbetet innefattar utredning, diagnostik, behandling och uppföljning. Diagnostiken bygger på patientens sjukdomshistoria och klinisk undersökning, kompletterad med röntgen och andra radiologiska undersökningar samt laboratorieprover. Behandlingen kan vara kirurgisk – till exempel frakturkirurgi, ledproteser (höft och knä) eller titthålskirurgi – men också farmakologisk och rehabiliterande. Ortopeder arbetar ofta i team med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, anestesiologer och specialister inom reumatologi och radiologi.

Vanliga arbetsuppgifter

• Akutmottagning – handläggning av frakturer och andra akuta skador
• Planerad kirurgi – till exempel höft- och knäledsplastik, artroskopi och fotkirurgi
• Mottagningsarbete – utredning och uppföljning av ledsjukdomar, ryggbesvär och överbelastningsskador
• Rehabilitering och förebyggande arbete tillsammans med andra yrkesgrupper
• Samverkan med anestesi, handkirurgi, barnortopedi och reumatologi

Utbildning: så blir man ortoped

Vägen till ortopedyrket är lång och består av flera steg:

1. Gymnasiet – behörighet till läkarutbildningen, normalt via naturvetenskapligt eller tekniskt program.
2. Läkarexamen – utbildningen vid universitetet är sex år (5,5 års studier plus en praktisk tjänstgöring, VT) och avslutas med läkarexamen.
3. Allmäntjänstgöring (AT) – cirka 18–21 månaders tjänstgöring innan läkarlegitimation utfärdas av Socialstyrelsen.
4. Specialisttjänstgöring (ST) i ortopedi – minst 60 månader enligt Socialstyrelsens målbeskrivning. ST-utbildningen innehåller huvudtjänstgöring inom ortopedi samt sidotjänstgöring inom anestesi, handkirurgi och barnortopedi. Även kärlkirurgi och plastikkirurgi kan förekomma.

Totalt tar utbildningen till ortoped vanligen omkring 12 år från gymnasieexamen till specialistkompetens.

Så är ST-utbildningen uppbyggd

ST-utbildningen är målstyrd och sker enligt ett individuellt utbildningsprogram. Enligt Svensk Ortopedisk Förening kan tjänstgöringen indelas i steg:

• Steg 1: Akut grundläggande ortopedi och enklare frakturkirurgi
• Steg 2: Grundläggande elektiv ortopedi – enklare hand- och fotkirurgi, höftledsplastik, knäartroskopi, amputationer samt fortsatt frakturkirurgi
• Steg 3: Sidoutbildning, främst anestesi och intensivvård, med möjlighet till fördjupning inom bland annat handkirurgi, kärlkirurgi, plastikkirurgi, radiologi och reumatologi
• Steg 4–5: Fortsatt fördjupning inom specialitetens delområden, till exempel artroplastikkirurgi, barnortopedi, ryggortopedi och tumörortopedi

Under utbildningen ingår obligatoriska kurser, till exempel ATLS och frakturgrundkurs under första året, följt av kurser inom höft, knä, rygg, hand, fot, barnortopedi och tumörortopedi. ST-läkaren ska också genomföra ett vetenskapligt arbete och ett utvecklingsarbete. Efter avslutad ST kan läkaren avlägga ortopedexamen, som består av en skriftlig och en muntlig del och administreras av Svensk Ortopedisk Förening.

Specialiseringar inom ortopedi

Ortopeder kan fördjupa sig i olika delområden, bland annat:

• Artroplastikkirurgi (ledproteser, framför allt höft och knä)
• Ryggortopedi
• Barnortopedi
• Handkirurgi och fotkirurgi
• Traumatologi och akutkirurgi
• Muskuloskeletala tumörsjukdomar
• Idrottsmedicin och artroskopisk led- och senkirurgi

Lön

Lönen för ortopeder varierar med erfarenhet, region, arbetsgivare och eventuell överläkarnivå. Specialister inom ortopedi ligger generellt på en hög lönenivå jämfört med många andra yrken, och överläkare tjänar mer än underläkare. För aktuell lönestatistik hänvisas till Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetsgivarverket och de regionala kollektivavtalen, eftersom löneläget förändras över tid. Svensk Ortopedisk Förening rekommenderar även ett lönepåslag för de som klarat ortopedexamen.

Arbetsmarknad

Behovet av ortopeder är stort i Sverige, bland annat på grund av en växande och åldrande befolkning med ökande förekomst av artros och frakturer. Ortopeder arbetar framför allt på sjukhus, men även på privata mottagningar. Efterfrågan på specialister inom ortopedi har länge varit hög, och den långa utbildningstiden gör att tillgången inte kan öka snabbt.