Varför firar man Valborg? Historia och traditioner

Varför heter det Valborgsmässoafton?

Namnet kommer från helgonet Sankta Valborg – på tyska Walpurgis – en engelsk kungadotter som enligt legenden verkade i det tyska klostret Heidenheim på 700-talet. Hennes helgondag blev den 1 maj, och kvällen innan fick namnet Walpurgisnacht, på svenska Valborgsmässoafton. Sedan 1901 är det Valborg som har namnsdag den 1 maj, men firandet sker i praktiken redan på aftonen innan.

Traditionen kom till Sverige från Tyskland under medeltiden, enligt Nordiska museet. Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan åtminstone medeltiden, och högtiden har alltså både en kyrklig och en folklig historia.

Varför tänder man brasa på Valborg?

Den mest kända symbolen för Valborg är brasan. Det finns flera förklaringar till varför eldarna tänds just denna kväll:

• I bondesamhället släpptes boskapen ut på grönbete vid den här tiden på våret. Elden skulle skydda djuren mot rovdjur och övernaturliga väsen.
• I tysk tradition sågs Walpurgisnacht som tidpunkten för häxsabbaten, vilket antas vara förklaringen till den tyska seden att tända eldar. Seden spreds från tyska städer till svensk landsbygd.
• En annan tolkning handlar om ungdomar som tände eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirandet. I de gammaldanska områdena – Skåne, Halland och Blekinge – gick pojkar och flickor runt i byarna, och när de förbjöds att använda kyrkans klockor till samling tände de eldar i stället.

Idag handlar valborgsmässans brasor framför allt om att hälsa den efterlängtade våren välkommen. Den ursprungliga skyddande funktionen har spelat ut sin roll.

Så firas Valborg i dag

Valborgsmässan är i dag Sveriges första vårfest. Till traditionen hör brasa, vårtal och körsång. Efterkrigstidens valborgseldar arrangerades ofta av arbetar- och folkrörelseorganisationer i bostadsområdena, och i dag är det vanligt att föreningar av olika slag arrangerar eldar och fester. En av de mest kända sångerna är Vintern rasat ut bland våra fjällar, som egentligen heter Längtan till landet och komponerades av Otto Lindblad med text av Herman Sätherberg 1839.

Studentfirandet

Den festligaste delen av valborgsfirandet står studenter och ungdomar för. Högtiden firas intensivt i studentstäderna Uppsala och Lund, med studentkörer, mösspåtagning och studentsång. I Uppsala kallas dagen även för den sista april och innehåller allt från champagnefrukost och forsränning till sillunch och champagnegalopp. I Göteborg anordnar studenter vid Chalmers sedan 1909 en cortège med vagnar och lustiga inslag. Traditionen har rötter i medeltiden, då djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna.

Valborg i andra länder

I Finland kallas högtiden Vappen på finlandsvenska, efter finskans Vappu. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj till en karnevallik gatufest med eldar, studentmössor och festligheter. I Norge och Danmark är valborgsmäss och eldar mindre vanliga. I Tyskland firas Walpurgisnacht, och högtiden förekommer även i länder som Estland.

Valborg genom historien

Kristet ursprung, folkligt innehåll

Valborg är i grunden en kyrklig fest till minne av ett helgon, men dagens firande är i första hand en folklig vårfest. När bondesamhällets vårbruk och den katolska helgonkulten förlorade sin betydelse övergick högtiden till att bli en allmän festdag – delvis för att Valborgsmäss ligger så nära första maj. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev Valborgsmäss en supdag, och under efterkrigstiden fick eldarna en stark ställning i städernas bostadsområden. Grundstrukturen – brasa, sång och gemenskap – har dock levat kvar genom seklerna.