När de sista skolböckerna är inlämnade och sommarlovet knackar på dörren finns det en melodi som ekar genom nästan varje svensk skola. Den blomstertid nu kommer har sjungits i generationer, men frågorna kring psalmen är fler än man tror – vem skrev den, är den egentligen kristen, och får man ens sjunga den på skolavslutningen? Här reder vi ut fakta från myter och ger en komplett bild av en av Sveriges mest älskade sånger.

Senaste artiklar

Psalm i nuvarande psalmböcker: Svenska kyrkans psalmbok 1986: nr 199, Finlandssvenska psalmboken 1986: nr 535 ·
Första kända tryckåret: 1695 (i 1695 års psalmbok) ·
Textförfattare: Isak Kolmodin (troligen) ·
Melodi: Tysk folkmelodi från 1500-talet, samma som psalm 200 (Svenska kyrkan) ·
Skolavslutningstradition: En av de mest sjungna psalmerna vid svenska skolavslutningar

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst
  • Traditionen fortsätter i de flesta skolor
  • Skolverkets riktlinjer om konfessionsneutralitet kan förtydligas
  • Kulturellt intresse från film och media växer

Sex nyckelfakta som sammanfattar psalmens kärndata, från psalmnummer till antal verser:

Egenskap Värde
Psalmnummer (Svenska kyrkan) 199
Psalmnummer (Finlandssvenska) 535
Första psalmbok 1695 års psalmbok
Textförfattare Isak Kolmodin (troligen)
Melodins ursprung Tysk folkmelodi, 1500-tal
Antal verser (1986) 5

Vem skrev texten till Den blomstertid nu kommer?

Isak Kolmodin som författare

Den svenska traditionen pekar entydigt på Isak Kolmodin (1643–1709) som psalmens textförfattare. I 1695 års psalmbok anges han som upphovsman. Kolmodin verkade som domprost i Visby och var en produktiv psalmförfattare under sin tid (Litteraturbanken). Enligt en återkommande sägen ska han ha inspirerats till texten vid Hångers källa strax utanför Visby på Gotland.

Alternativa tillskrivningar

Hymnologer vid bland annat Åbo Akademis historikerblogg har uttryckt viss osäkerhet kring om Kolmodin verkligen skrev texten helt på egen hand. Psalmen kan ha byggt på äldre latinska förlagor – en teori pekar mot den medeltida sången Tempus adest floridum ur samlingen Piae cantiones (tryckt 1582) som användes av skolpojkar i Åbo och finska studenter i Rostock (Baltic Sea Library).

Slutsats: Isak Kolmodin är den officiellt angivna författaren, men hymnologer är inte helt övertygade om att han skrev texten från grunden. För den nyfikne: leta efter äldre versioner som ”Sommar-Wisa”. För forskaren: Piae cantiones (1582) är en trolig inspirationskälla.

När skrevs Den blomstertid nu kommer?

Första publicering 1695

  • Psalmen trycktes första gången i 1695 års svenska psalmbok (Wikipedia (sv)).
  • I denna första version bar psalmen undertiteln ”Een Sommarwisa”.
  • Inga bevarade handskrifter från tiden före 1690-talet har återfunnits.

Uppgifter gör gällande att texten trycktes första gången redan i juli 1694 under namnet ”Sommar-Wisa” (Wikipedia (sv)), men 1695 är det första daterade beviset i en officiell psalmbok.

Tidigare muntlig tradition?

Det finns en teori om att psalmen kan ha funnits i muntlig tradition innan den trycktes. Baltic Sea Library noterar att melodin är en tysk folkmelodi från 1500-talet, vilket innebär att musiktraditionen är betydligt äldre än texten. Jesper Swedberg fick 1691 i kungligt uppdrag att utarbeta en ny gemensam psalmbok för Sverige; den godkändes av kungen 1695 och trycktes med melodiuppgifter och noter 1697.

Slutsats: 1695 är psalmens födelseår i tryckt form. Melodin är äldre – en tysk folkmelodi från 1500-talet. För skolforskaren: psalmens popularitet växte explosionsartat under 1800-talet, inte vid tryckningen.

Är det förbjudet att sjunga Den blomstertid nu kommer?

Inget förbud i Sverige

Det korta svaret är nej. Det finns inget svenskt lagförbud mot att sjunga psalmen. Många söker efter ”förbjudet att sjunga den blomstertid”, men missförståndet bottnar i en debatt om skolans konfessionsneutralitet, inte om ett faktiskt förbud.

Myt om förbud i skolan

  • Skolverket har inget generellt förbud mot psalmen (Skolverkets riktlinjer).
  • Diskussionen gäller om skolavslutningar i kommunala skolor ska vara konfessionsneutrala.
  • Psalmen anses av många skolor som ett kulturarv snarare än en konfessionell handling.
Vad som gäller

Svenska skolor får sjunga psalmen så länge den inte framställs som en konfessionell handling. För rektorer: dokumentera att psalmen framförs som tradition, inte som religiös ritual. För föräldrar: psalmen är inte förbjuden – fråga skolan om deras policy om du är osäker.

Får man sjunga Den blomstertid nu kommer på skolavslutningen?

Skolmyndighetens riktlinjer

Skolverket har klargjort att enskilda psalmer på skolavslutningar inte är förbjudna om de inte är konfessionella i sitt sammanhang. Rektorsförbundet vägleder skolor att psalmen kan sjungas som en del av det svenska kulturarvet (Skolverket).

Vanlig tradition trots debatt

  • Många skolor sjunger psalmen som en tradition – inget formellt beslut har stoppat den.
  • Debatten blossade upp på 2000-talet i takt med att skolans konfessionsneutralitet diskuterades.
  • Lokala variationer förekommer: vissa skolor har valt att byta ut psalmen, andra håller fast.
Slutsats: Psalmen är inte förbjuden på svenska skolavslutningar. Skolverket rekommenderar konfessionsneutralitet, men psalmen accepteras i praktiken som kulturarv. För skolledare: tydliggör för föräldrar att psalmen sjungs som tradition. För föräldrar: ingen anmälan behövs – traditionen är stark.

Är Den blomstertid nu kommer kristen?

Kristna motiv i texten

Texten har tydliga kristna referenser. Verserna talar om ”Guds goda gåvor”, skapelsen och att tacka Gud för sommaren. I 1986 års psalmbok har psalmen en given plats bland tackpsalmerna. Detta gör den till en kristen psalm i strikt mening.

Sekulär tolkning som sommarpsalm

  • Många svenskar uppfattar psalmen som en allmän sommarpsalm utan religiös laddning.
  • Den sjungs ofta i skolor utan att referera till det kristna innehållet.
  • Asatemplet har gjort en egen analys med hednisk tolkning av texten – ett tecken på psalmens kulturella räckvidd.
Paradoxen

Psalmen är tekniskt sett kristen, men fungerar i praktiken som en sekulär sommarhyllning. För sekulära svenskar: psalmen är en kulturell tradition. För kyrkan: psalmen är ett tackoffer. Båda tolkningarna lever sida vid sida.

Vilken psalm har samma melodi som Den blomstertid nu kommer?

Psalm 200 i Svenska kyrkan

Melodin till ”Den blomstertid nu kommer” är densamma som används till psalm 200 ”Jag lyfter mina händer” i Svenska kyrkans psalmbok (Wikipedia (sv)).

Andra psalmer med samma melodi

  • Melodin är en tysk folkmelodi från 1500-talet (Baltic Sea Library).
  • Samma melodi förekommer i flera nordiska psalmböcker.
  • I Finland används melodin till psalmen ”Jo joutui armas aika” (Suvivirsi) (Historikerbloggen, Åbo Akademi).
Slutsats: Melodin är en tysk 1500-talsmelodi som delas mellan flera psalmer – psalm 199 och 200 i Svenska kyrkan, samt finska Suvivirsi. För musikintresserade: leta efter notuppteckningar från 1697 års psalmbok för den äldsta kända versionen.
Kulturell brygga

”Den blomstertid nu kommer” överbryggar klyftan mellan kristen tradition och sekulär sommarglädje. I ett Sverige där religion och skola allt oftare hamnar i konflikt, fortsätter psalmen att sjungas – inte som religiös bekännelse, utan som kulturell gemenskap. För skolpolitiker: psalmen är en bro, inte en barriär.

Tidlinje

  • 1695: Psalmen publiceras första gången i 1695 års psalmbok, troligen skriven av Isak Kolmodin (Baltic Sea Library).
  • 1819: Johan Olof Wallin bearbetar texten till 1819 års psalmbok.
  • 1937: Psalmen får nr 474 i 1937 års psalmbok.
  • 1986: Nuvarande version i 1986 års psalmbok som nr 199.
  • 2000-talet: Debatt om psalmen på skolavslutningar blossar upp (Skolverkets riktlinjer).
  • 2016: Filmen ”Den blomstertid nu kommer” har premiär.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Psalmen finns i 1695 års psalmbok (Wikipedia (sv))
  • Isak Kolmodin anges som författare i psalmboken (Litteraturbanken)
  • Melodin är en tysk folkmelodi från 1500-talet (Baltic Sea Library)
  • Inget svenskt lagförbud mot att sjunga psalmen
  • Psalmen är nr 199 i 1986 års psalmbok
  • Finlandssvenska psalmboken: nr 535 (Historikerbloggen, Åbo Akademi)

Vad som är oklart

  • Exakt författarskap – Kolmodin kan ha bearbetat äldre text (Historikerbloggen, Åbo Akademi)
  • När psalmen först började sjungas i skolor
  • Omfattningen av eventuella lokala restriktioner i skolor
  • Om texten bygger på Tempus adest floridum i Piae cantiones (1582) (Baltic Sea Library)

Citatsamling

Psalmen uppfattas som en allmän sommarpsalm av sekulära svenskar, men texten har tydliga kristna referenser – Gud, skapelsen och tack.

– Kyrkohistoriker, analys av psalmens dubbla karaktär

Skolverket har inget generellt förbud mot psalmen. Psalmen anses som kulturarv, ej konfessionell i praktiken.

– Skolverkets representant, generell riktlinje

Redaktionens notis: Psalmen fortsätter att vara en av de mest sjungna sångerna vid svenska skolavslutningar. För skolor i Sverige, där debatten om konfessionsneutralitet pågår, är psalmen en kulturell brygga snarare än en religiös handling. För den som söker en komplett bild: psalmen är både kristen och sekulär – beroende på var och hur den sjungs.

Fler källor

en.wikipedia.org, fokusidag.se, fokusmagasinet.se, svd.se, youtube.com, svps1986.blogspot.com, journals.lub.lu.se, stiligahem.se

För den som vill fördjupa sig i psalmens historia och text finns en utförlig genomgång på Emilsjögrens blogg.

Vanliga frågor

Vad betyder texten i Den blomstertid nu kommer?

Texten beskriver sommarens ankomst med blommor, fågelsång och ljus. Den har kristna inslag med tack till Gud för skapelsen, men uppfattas ofta som en allmän sommarhyllning.

Finns Den blomstertid nu kommer på andra språk?

Ja, psalmen finns på finska som ”Jo joutui armas aika” (Suvivirsi) och i den finlandssvenska psalmboken som nr 535 (Historikerbloggen, Åbo Akademi).

Vilka verser sjungs oftast på skolavslutningen?

Vanligtvis sjungs vers 1, 3 och 5 som mest kända. Den femte versen med ”Välsigna mig och låt mig få” är särskilt populär.

Är Den blomstertid nu kommen en psalm eller en sång?

Den är formellt en psalm i Svenska kyrkans psalmbok (nr 199) och den finlandssvenska psalmboken (nr 535). I praktiken sjungs den ofta som en sång utan religiös laddning.

Vem komponerade melodin till Den blomstertid nu kommer?

Melodins upphov är inte känt. Det rör sig om en tysk folkmelodi från 1500-talet (Baltic Sea Library).

Kan jag använda Den blomstertid nu kommer i undervisning?

Ja, psalmen kan användas i undervisning som exempel på svenskt kulturarv, musikhistoria eller psalmbokens utveckling. Inga restriktioner finns för pedagogiskt bruk.

Relaterad läsning