Den blomstertid nu kommer – historia, text och tradition

Kort om psalmen

Den blomstertid nu kommer brukar kallas Sveriges mest kända sommarpsalm. Den sjungs vid skolavslutningar före sommarlovet i både Sverige och Finland, och för de flesta är den starkt förknippad med sommarlov snarare än med gudstjänst. Psalmen finns i Svenska kyrkans psalmbok 1986 som nummer 199 och i den finlandssvenska psalmboken som nummer 535.

Vem skrev texten?

Sedan 1819 års psalmbok har Israel Kolmodin, superintendent i Visby stift 1692–1709, angivits som textens upphovsman. En äldre tradition säger att han inspirerades under en promenad vid Hångers källa på norra Gotland, men senare forskning har avfärdat denna berättelse som en grundlös gissning. Uppgiften om Kolmodin som författare betraktas som en sen tradition och är därför osäker. I 2002 års revision av upphovsuppgifterna i 1986 års psalmbok sattes ett frågetecken ut efter Kolmodins namn. Vissa hymnologer har i stället föreslagit att texten bygger på äldre, profan poesi.

Texten trycktes första gången 1694 under namnet Sommar-Wisa. Året därpå togs den med i 1695 års psalmbok med tillägget Een Sommarwisa. Enligt forskning i Svensk gudstjänstliv togs psalmen egentligen inte med i psalmboken – biskoparna hade i oktober 1695 avvisat den, dels av formella skäl, dels för att den blandade världslig och andlig glädje, men ett protokollärt misstag gjorde att den ändå kom med.

Bearbetningar av texten

Texten har omarbetats flera gånger:

• 1819: Johan Olof Wallin bearbetade de tre första stroferna, med större betoning på naturen.
• 1937: Psalmen finns med i 1937 års psalmbok som nummer 474.
• 1979: Britt G. Hallqvist bearbetade de två sista stroferna, med tonvikt på omtanke om världens fattiga.
• 1986: I nuvarande psalmbok har psalmen fem strofer i stället för de ursprungliga sex; femte strofen Du Sarons blomster sköna har utgått.

Vid skolavslutningar sjungs oftast bara en, två eller tre strofer. Genom att enbart sjunga den första versen blir det religiösa innehållet otydligt, vilket är en bidragande orsak till psalmens popularitet även bland sekulariserade svenskar.

Melodin

Melodin är en folkvisa med okänd kompositör. I 1986 års psalmbok anges musiken som svensk folkvisa från 1693, men uppgifterna om melodins ursprung varierar mellan källor. Melodin används också till psalm 200, Jag lyfter mina händer, i samma psalmbok. I Finland används melodin till den finska sommarpsalmen Jo joutui armas aika, känd som Suvivirsi, som sjungs vid skolavslutningar i både finska och svenska skolor.

Får man sjunga psalmen på skolavslutningen?

Ja. Det finns inget svenskt lagförbud mot att sjunga Den blomstertid nu kommer. Missförståndet om ett förbud bottnar i debatten om skolans konfessionsneutralitet, som växte fram under 2000-talet. Skolverket har klargjort att enskilda psalmer på skolavslutningar inte är förbjudna, förutsatt att framförandet inte är en konfessionell handling i sitt sammanhang. Många skolor hanterar psalmen som en del av det svenska kulturarvet snarare än som en religiös ritual, men lokala variationer förekommer och enskilda skolor kan ha valt andra sånger. Den som är osäker på vad som gäller på en viss skola kan kontakta skolan direkt.

Är psalmen kristen?

Ja, i strikt mening. Texten talar om Guds goda gåvor, skapelsen och tack till Gud för sommaren, och i 1986 års psalmbok finns den bland tackpsalmerna. Samtidigt fungerar psalmen i praktiken som en sekulär sommarhyllning för många svenskar, särskilt när bara de första verserna sjungs. Båda tolkningarna lever sida vid sida.

Varför blev psalmen så populär?

Psalmen placerar sig i topp när svenskar tillfrågas om vilka psalmer de tycker mest om, och samma gäller i Finland. Populariteten beror till stor del på att psalmen flitigt använts vid skolavslutningar, där de första verserna förknippats med sommarlov. Den lätt sjungna melodin av folkvisekaraktär har bidragit till spridningen.