Vinterkräksjukan: inkubationstid, smittsamhet och hur länge viruset överlever

Vad är vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka är en mag- och tarminfektion som orsakas av calicivirus, en virusgrupp där norovirus är vanligast och sapovirus förekommer mer sällan. Sjukdomen kommer i utbrott framför allt under vinterhalvåret och är mycket smittsam. Symtomen kommer ofta hastigt och består vanligtvis av illamående, kräkningar, diarré, ont i magen, huvudvärk, värk i kroppen och feber. De flesta blir helt friska inom ett till tre dygn utan behandling.

Inkubationstid: hur snabbt bryter sjukdomen ut?

Inkubationstiden, tiden från smittotillfället till att symtomen visar sig, är vanligtvis 12–48 timmar. Det innebär att man kan ha blivit smittad ett till två dygn tidigare, ofta utan att veta varifrån. Efter inkubationstiden kommer symtomen ofta snabbt, vilket bidrar till att smitten hinner spridas vidare innan den sjuka hinner isolera sig.

Hur länge smittar vinterkräksjukan?

Smittsamheten är som störst under dagarna med tydliga symtom, alltså medan man kräks eller har diarré. Men smittan slutar inte när symtomen försvinner. Virus utsöndras i avföringen även efter tillfrisknandet, och man kan vara smittsam i upp till omkring 48 timmar efter att symtomen gått över. Enligt Folkhälsomyndigheten kan personer vara smittsamma även efter tillfrisknandet, och långtidsbärare av calicivirus förekommer.

Så länge bör man stanna hemma

• Vuxna: stanna hemma minst ett dygn efter senaste kräkning eller diarré, och vara helt pigg innan återgång till arbete.
• Skolbarn: minst ett dygn efter att de blivit friska.
• Förskolebarn: minst två dygn utan kräkningar eller diarré, och barnet ska äta som vanligt igen.

Folkhälsomyndigheten anger att det brukar ta minst ett par dagar efter sista sjukdagen innan man bör återgå till arbete eller skola.

Hur sprids smittan?

Calicivirus sprids på flera sätt:

• Direkt eller indirekt kontakt med smittade personer – även kräkningar kan smitta.
• Förorenade ytor och föremål, till exempel kranar, handtag och handdukar.
• Livsmedel som hanterats av en person som är eller nyligen har varit sjuk.
• Dricksvatten eller livsmedel som förorenats, till exempel frysta importerade hallon eller råa skaldjur. Livsmedelsverket rekommenderar att frysta importerade hallon kokas innan de äts.
• Luftburna partiklar i samband med kräkningar eller toalettspolning.

Viruset förstörs vid temperaturer över 70 grader, men inte vid frysning.

Hur länge överlever viruset på ytor?

Norovirus kan överleva flera dagar, ibland upp till veckor, utanför kroppen – särskilt på svala, fuktiga och icke-porösa ytor. Det gör att ytor som dörrhandtag, kranar, leksaker och textilier kan fungera som smittkällor länge efter att den sjuka har tillfrisknat. Noggrann städning med tvål och vatten är därför en viktig del av att bryta smittspridning i hemmet.

Så skyddar du dig och andra

• Tvätta händerna noggrant med flytande tvål och vatten efter toalettbesök, före måltider och när du kommer hem. Handsprit räcker inte för att hindra spridning av calicivirus.
• Använd egen handduk eller pappershanddukar.
• Undvik att laga mat åt andra så länge du har kräkningar eller diarré.
• Undvik att besöka personer som har vinterkräksjuka.
• Städa toalett och beröringsytor noggrant vid sjukdom i hushållet.

Riskgrupper och komplikationer

Den största risken med vinterkräksjuka är vätskebrist. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är extra känsliga för uttorkning och kan få en allvarligare infektion. Vid kraftig diarré kan vätskeersättning vara bra, och den kan köpas på apotek eller blandas hemma. Sök vård om du eller ditt barn uppvisar tecken på vätskebrist, till exempel torr mun, törst, lite urin och mörk urin, om kräkningarna varar mer än ett dygn eller diarrén mer än en vecka.

Eftersom en genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under samma vinter. Det finns ingen specifik behandling och inget vaccin – vården inriktas på att lindra symtom och vid behov ge vätska.

Fakta i korthet