Vad är molnet? En guide till molntjänster

Du har säkert hört talas om molnet, men kanske inte riktigt vet vad det är eller hur det påverkar din vardag. I enkelhet är molnet en uppsättning servrar som du når över internet, där du kan lagra data och köra program utan att äga själva hårdvaran.

Andel av molninfrastrukturmarknaden (AWS): 33 % (2023) ·
Andel (Microsoft Azure): 22 % ·
Andel (Google Cloud): 11 % ·
Globala molnintäkter (2023): ca 500 miljarder USD ·
Antal större molnleverantörer: 3–5 stycken

Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) innebär molntjänster ofta lägre initiala kostnader eftersom du betalar för vad du använder. Här förklaras vad molnet är, vem som äger det, vad det kostar och vilka risker du bör känna till.

Här är en sammanfattning av viktiga fakta om molnet.

Vad är molnet i enkla termer?

Vad innebär molnet egentligen?

• Molnet är en samling servrar – fysiska datorer – som är anslutna till internet och som du kan hyra eller använda för att lagra filer, köra program eller hantera data.
• Du behöver inte själv äga eller underhålla hårdvaran; allt sköts av leverantören.
• Enligt FOI innebär modellen ofta lägre initiala anskaffningskostnader eftersom kunden betalar för vad som används i stället för att själv äga infrastrukturen.

Hur skiljer sig molnet från din lokala dator?

• På din lokala dator lagras allt på hårddisken och du är själv ansvarig för säkerhetskopior och underhåll.
• I molnet lagras data på servrar som ägs av någon annan, men du når den var som helst via internet.
• Virtualisering gör att flera användare delar samma fysiska hårdvara, vilket enligt FOI kan försvåra utredningar och skapa licensproblem.

Är molnet samma sak som internet?

Vad är skillnaden mellan molnet och internet?

• Internet är det globala nätverket som kopplar samman datorer världen över.
• Molnet är en uppsättning tjänster – som lagring, databaser och program – som levereras över internet.
• Med FOI:s ord: internet är infrastrukturen, molnet är en tjänst på den.

Kan man använda molnet utan internet?

• Nej – utan internetanslutning når du inte molntjänsterna.
• Däremot kan du vara uppkopplad mot internet utan att använda molnet, till exempel när du surfar på en vanlig webbplats.

Så innan du förlitar dig på molnet för viktiga filer, se till att du har en backupplan för när uppkopplingen fallerar.

Vem driver egentligen molnet? (Marknadsandelar)

Vilka är de största molnleverantörerna?

• Amazon Web Services (AWS) dominerar med cirka 33 % av marknaden.
• Microsoft Azure följer på 22 % och Google Cloud på 11 %.
• Andra aktörer som IBM, Oracle och Alibaba Cloud har mindre andelar.

Finns det små eller lokala molnaktörer?

• Ja, det finns svenska och europeiska leverantörer som Safespring, City Network och IONOS, men de är små i jämförelse med de globala jättarna.
• Enligt en studie från Högskolan i Skövde – forskning om molntjänster i offentlig sektor upplever svenska kommuner ett dåligt förhandlingsläge på grund av inlåsningseffekter hos de stora leverantörerna.

Tre leverantörer, en tydlig hierarki: AWS störst, Azure starkt växande, Google Cloud på tredje plats. Inlåsningen är en reell risk – byte av leverantör kan bli både kostsamt och komplicerat.

Vilka risker och nackdelar finns med molnet?

Säkerhetsrisker med molntjänster

• Dataförlust, intrång och beroende av internetanslutning är de vanligaste riskerna.
• Enligt Högskolan i Skövde – forskning om molntjänster i offentlig sektor kan molntjänster skapa risker för cybersäkerhet och datakonfidentialitet.
• Samma studie pekar på bristande information om datalokalisering som en risk vid användning av amerikanska molntjänster.

Vad är den största nackdelen med molnlagring?

• Den största nackdelen är leverantörslåsning – du blir beroende av en leverantör och det kan vara svårt och dyrt att byta.
• eSamverka – Sveriges myndigheter för digital samverkan påpekar att loggdatahantering i molnmiljöer kan medföra betydande kostnader, särskilt för att extrahera logginformation.

Etiska och miljömässiga effekter

• Datacenter kräver enorma mängder el och vatten för kylning, vilket påverkar klimatet.
• Enligt FOI är molntjänster en relativt ny affärsmodell, vilket gör att lagar och regler ibland är mindre väl anpassade till den.

Att väga riskerna mot fördelarna är avgörande – särskilt för den som hanterar känslig information.

Varför måste jag betala för molnlagring och vad får jag?

Vad ingår i kostnaden för molnlagring?

• Molnlagring debiteras per gigabyte och tid, ofta med en gratiskvot (t.ex. 15 GB i Google Drive).
• Kostnaden täcker underhåll av servrar, redundans (flera kopior av data) och hög tillgänglighet.
• Enligt eSamverka – Sveriges myndigheter för digital samverkan kan specialanpassade applikationer krävas för vissa molnlösningar, vilket leder till ökade kostnader.

Alternativ till betald molnlagring

• Gratisalternativ: Google Drive (15 GB), iCloud (5 GB), Dropbox (2 GB).
• För större behov finns betalda abonnemang från cirka 10 kr/månad för 100 GB upp till 100–200 kr/månad för 1 TB.
• En medelstor svensk kommun kan enligt OpsioCloud – svensk konsult inom molntjänster räkna med initiala migreringskostnader på 2–5 miljoner kronor.

Fem kronor i månaden för 100 GB låter billigt, men räkna med att kostnaden växer om du behöver mer utrymme eller extra tjänster. Det är en prenumeration, inte ett engångsköp.

Tre molnleverantörer, en snabb jämförelse av deras marknadsandelar, tjänsteutbud och prismodeller.

Mönstret är tydligt: de tre stora erbjuder liknande prismodeller, men AWS har en bredd av tjänster som gör det svårt för mindre aktörer att konkurrera. För dig som konsument är valet ofta redan gjort av den tjänst du använder – Google Drive, iCloud eller OneDrive – och att byta kan vara krångligt.

”Molnet är en metafor för internet-baserade tjänster som lagrar data och kör program på servrar som du når via nätet – du betalar bara för det du använder.”

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) – oberoende svensk myndighet

”En viktig ekonomisk risk med molntjänster är att priser kan höjas över tid medan kunden har svårt att byta leverantör.”

Högskolan i Skövde – forskning om molntjänster i offentlig sektor

”Loggdatahantering i molnmiljöer kan medföra betydande kostnader, särskilt för att extrahera logginformation.”

eSamverka – Sveriges myndigheter för digital samverkan

”En medelstor svensk kommun kan räkna med initiala migreringskostnader på 2–5 miljoner kronor när den flyttar till molnet.”

OpsioCloud – svensk konsult inom molntjänster

För svenska användare – både privatpersoner och offentlig sektor – är valet av molntjänst inte bara en fråga om bekvämlighet. Det handlar om att väga lägre ingångskostnader mot risken för inlåsning, stigande priser och osäker datalokalisering. Den som väljer molnet måste vara beredd på att ägarförhållandet förändras: du äger inte längre din data på samma sätt som när den låg på din egen hårddisk. För den som inte är redo att hantera löpande kostnader och beroendet av en tredje part är den lokala hårddisken fortfarande det tryggaste alternativet.

Vanliga frågor