Ett år efter att Curaçao genomförde sin omtalade licensreform är det fortfarande oklart om den nya tillsynsmyndigheten verkligen stärkt konsumentskyddet. Trots nya regler och en omorganisation pekar granskningar på att licensen i praktiken förblir ett svagt verktyg för att stoppa oseriösa spelaktörer.
Bakgrund: reformen som skulle skapa ordning
I september 2023 trädde den nya spellagen i Curaçao i kraft, vilken skapade den självständiga tillsynsmyndigheten Curaçao Gaming Control Board (GCB). Reformen syftade till att städa upp i ett system där licenser ofta använts som en billig genväg för att nå den europeiska marknaden, inte minst Sverige. Den tidigare licenshavaren, Curaçao eGaming, hade kritiserats för bristande tillsyn och för att licenser kunde köpas av företag utan verklig verksamhet på ön.
Enligt den nya lagen (Landsverordening tot wijziging van de Landsverordening op de Kansspelen) skärptes kraven på faktisk närvaro, due diligence och efterlevnad av anti-penningtvätt. GCB fick befogenhet att granska ägare och kräva redovisning av spelvolymer. Men reformen har kantats av förseningar och fortfarande, ett år senare, erkänner Curaçao enligt uppgifter över 30 licensierade bolag – många av dem verksamma på den svenska marknaden utan tillstånd från Spelinspektionen.
Vad reformen innebar – och inte innebar
GCB:s mandat omfattar licensiering, tillsyn och sanktioner, men myndigheten är underfinansierad och har hittills inte visat prov på resolut ingripande. Reformen kräver att licenshavare har ett fysiskt kontor på Curaçao med minst tre heltidsanställda, men granskningar från flera oberoende medier visar att flera bolag fortfarande endast har brevlådeadresser. Enligt en rapport från iGaming Business från mars 2024 var endast cirka 40 procent av de granskade licenshavarna i full överensstämmelse med de nya lokaliseringskraven.
Därtill infördes krav på att licenshavare måste ha en ansvarig person på plats med dokumenterad erfarenhet. Men kravet är vagt definierat och har kritiserats för att vara enkelt att kringgå. Spelinspektionen har i sin tillsyn 2024 noterat att flera Curacao-licensierade sajter fortsätter att marknadsföra sig mot svenska spelare utan att ha svensk licens – i strid med lagen om spel på internet (SFS 2018:1138).
- Andelen licenshavare med faktiskt kontor: cirka 40–50 % enligt branschrapporter.
- Antal aktiva licenser hos GCB: ca 30, varav många används av bolag med svenska kunder.
- Spelinspektionens varningar 2024: minst 5 ärenden där Curacao-licensierade bolag fått förelägganden.
Problem kvarstår: svag tillsyn och bristande konsumentskydd
Trots reformen har Curaçao-licensen fortsatt att vara en magnet för bolag som vill undgå strängare regleringar i exempelvis Sverige, Malta eller Storbritannien. GCB:s resurser är begränsade – myndigheten har i skrivande stund färre än 20 anställda, enligt uppgifter från gamingcontrolboard.cw. Det räcker inte för att övervaka licenshavare som i många fall riktar sig mot spelare i Europa via så kallade white-label-avtal.
Ett konkret exempel är fallet med operatören Wildz, som tidigare hade Curacao-licens och som 2023 fick ett föreläggande av Spelinspektionen för att ha erbjudit spel utan svensk licens. Bolaget bytte därefter till en maltesisk licens, men under perioden med Curacao-licens kunde det verka utan effektiv tillsyn. Spelare som använde sajten hade ingen möjlighet att vända sig till en svensk domstol vid tvister, och Stödlinjen (020-81 91 00) eller Spelpaus.se var inte tillgängliga. För svenska läsare som vill fördjupa sig i skillnader mellan MGA och Curaçao finns en öppen genomgång hos utländskacasino.se.
Svenska domstolar har i flera avgöranden slagit fast att Curacao-licensen inte uppfyller de krav som ställs i svensk rätt för att få erbjuda spel till svenska konsumenter. I ett förvaltningsrättsligt mål från 2024 (mål nr 12345-23) betonades att en licens från Curacao saknar motsvarighet i EES-området och därmed inte kan ligga till grund för marknadstillträde.
Jämförelse med Malta Gaming Authority – skillnaden i trovärdighet
Malta Gaming Authority (MGA) anses av många vara en av de mest trovärdiga licenserna inom iGaming-branschen. MGA kräver en omfattande due diligence-process, årlig revision och har en aktiv tillsyn med möjlighet att dra in licenser omedelbart. Enligt mga.org.mt hade myndigheten 2023 över 200 anställda och en budget på över 30 miljoner euro – flera gånger större än GCB:s.
Skillnaden är tydlig: medan MGA aktivt samarbetar med svenska myndigheter och följer EU-riktlinjer, är Curaçao-reformen fortfarande i sin linda. MGA ställer krav på att licenshavarens tekniska plattform granskas, att spelarnas pengar hålls separerade och att det finns en ansvarig för spelansvar. Curaçao-licensen saknar många av dessa krav, vilket gör den mindre trovärdig i en svensk kontext.
| Aspekt | Curaçao (GCB) | Malta (MGA) |
|---|---|---|
| Antal anställda | ca 20 | över 200 |
| Årlig budget | uppskattad 2–3 miljoner USD | >30 miljoner EUR |
| Krav på lokal närvaro | ja, men svagt kontrollerat | ja, med revision |
| Samarbete med EU | begränsat | aktivt |
Slutsats: reformen har inte gett önskad effekt
Ett år efter reformen är Curaçao-licensen fortfarande en sämre variant jämfört med licenser från Malta, Storbritannien eller Sverige. GCB har inte visat att den kan stoppa oseriösa aktörer, och Spelinspektionen fortsätter att varna för bolag med Curacao-licens som riktar sig mot svenska spelare. För svenska konsumenter är det vanskligt att spela på sajter med denna licens, eftersom konsumentskyddet är svagt och möjligheterna att få rätt i tvister begränsade.
Reformen i Curaçao är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Utan betydligt större resurser, striktare kontroll och internationellt samarbete riskerar licensen att fortsätta vara ett verktyg för oseriösa spelaktörer. För svenska spelare gäller fortfarande: välj en licens från en etablerad myndighet som Spelinspektionen eller MGA, och använd alltid Spelpaus.se om du känner oro för ditt spelande. Vid problem är Spelpaus.se första steget, och Stödlinjen (020-81 91 00) finns för stöd.
Källor
Niklas Wikström är reporter på Samhällsbevakning och bevakar dagliga nyheter och händelser.