Hoppa till huvudinnehåll
fredag, 25 september 2026 · KvällsutgåvaStockholm ⛅ 12°CSEK/USD 0.1010 · SEK/EUR 0.0886Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Hur byter man påse till kateter? Steg-för-steg guide

En kvarliggande kateter gör att en påse blir en naturlig del av vardagen – och med den dyker frågorna upp: när ska påsen bytas, hur tömmer man den utan att skapa oreda, och vad gör man när det läcker? De flesta påsar ska bytas en gång i veckan enligt Vårdhandboken, men påsen kan också behöva tömmas flera gånger per dygn, och lika viktigt som bytet är att hålla systemet slutet eftersom risken för urinvägsinfektion ökar påtagligt.

Bytesintervall: var 7:e dag · Nattpåse: upp till 2 000 ml · UVI-risk: 30–50 %

  • Rekommenderat bytesintervall: Var 7:e dag (enligt Vårdhandboken)
  • Vanlig dagpåsens volym: 500–750 ml
  • Vanlig nattpåsens volym: 2 000 ml
  • Risk för urinvägsinfektion: 30–50 % vid långtidskateter (enligt Vårdhandboken)
  • Här är de viktigaste siffrorna för dig som sköter en kateterpåse hemma:

    Fakta Värde
    Rekommenderat bytesintervall Var 7:e dag (enligt Vårdhandboken)
    Vanlig dagpåsens volym 500–750 ml
    Vanlig nattpåsens volym Upp till 2 000 ml
    Andel kateterbärare som får urinvägsinfektion 30–50 % vid långtidskateter (enligt Vårdhandboken)
    Hållbarhet för engångspåse Max 7 dygn (enligt Regionala cancercentrum)
    Tömningsfrekvens Töm när påsen är två tredjedelar full, eller minst två gånger per dygn

    Den gemensamma nämnaren är enkel: byt i tid, töm innan påsen blir full och undvik att bryta det slutna systemet.

    Hur byter man påse till kateter?

    Att byta påse rätt är avgörande för att förebygga infektioner. Varje onödig öppning av systemet ökar risken – håll kopplingen ren och sluten.

    Hur ofta ska en kateterpåse bytas?

    En engångspåse för kvarliggande kateter ska bytas en gång i veckan – eller tidigare om den blir smutsig eller börjar lukta. Regionala cancercentrum i samverkan anger i sin patientinformation att en tömbar urinuppsamlingspåse normalt byts var 5:e–7:e dag. Det innebär att du ibland kan behöva byta oftare än var sjunde dag.

    Benpåsen är ett alternativ för dig som vill ha påsen dold under kläderna under dagen. Den är mindre än en vanlig dagpåse och fästs på benet. Du kan växla mellan benpåse och vanlig påse, men helst ska systemet inte öppnas i onödan.

    Vilken typ av påse ska man använda (dagpåse vs nattpåse)?

    Dagpåsen är mindre (500–750 ml) och bärs på benet med en hållare. Nattpåsen rymmer upp till 2 000 ml och hängs på sängstativ. Region Dalarna rekommenderar nattpåse för dig som vill sova hela natten utan att vakna och tömma.

    Steg för steg: byta kateterpåse

    1. Tvätta händerna med tvål och vatten. Torka med pappershandduk.
    2. Samla en ny påse, en skyddande underlägg och eventuellt en ren kompress.
    3. Lägg underlägget under kopplingen mellan kateter och påse.
    4. Stäng ventilen på den nya påsen.
    5. Koppla isär den gamla påsen och håll kateteränden uppåtriktad så att det inte spills.
    6. Torka av kateterns anslutning med en ren torr kompress, enligt din regions rekommendation.
    7. Anslut den nya påsen och säkerställ att den sitter fast.
    8. Häng påsen under blåsnivå, men inte i golvet.
    Du som byter påse – tvätta händerna först, anslut tätt och håll påsen under blåsnivå. Det minskar både lukt och risken för infektion.

    Vad är en påse till kateter?

    En kateterpåse är en uppsamlingsbehållare som kopplas till en kvarliggande urinkateter (KAD). Den vanligaste typen är en dagpåse med en ventil i botten för tömning. Det finns också en större nattpåse som kan användas när man sover.

    En dagpåse rymmer 500–750 ml, en nattpåse upp till 2 000 ml. Enligt Region Dalarna är nattpåsen särskilt användbar för dig som vill sova hela natten utan att behöva tömma.

    Det viktigaste att känna till är att systemet ska vara slutet. Södertälje sjukhus betonar att ett slutet system minskar risken för urinvägsinfektion. Att välja rätt påse handlar om att skapa ett skyddat system.

    Hur tömmer man en kateter?

    Tömning sker via ventilen i påsens botten, utan att systemet öppnas i onödan. Töm när påsen är två tredjedels full, eller minst två gånger per dygn. Låt inte påsen bli helt full – då ökar risken för bakåtflöde och infektion.

    1. Tvätta händerna med tvål och vatten.
    2. Håll tömningsröret över toaletten eller ett uppsamlingskärl.
    3. Öppna ventilen långsamt och låt urinen rinna ut.
    4. Stäng ventilen och torka av röret med en mjuk pappersbit.
    5. Spola och tvätta händerna igen.

    Om du har en nattpåse med öppen ventilation mot en hink med lock behöver hinken vara rengjord och påsen tömmas på morgonen. Att tömma ofta och på rätt sätt minskar risken för läckage och infektion – särskilt viktigt när du sover.

    Spolning av kateter ska endast ske på läkarordination. Enligt Vårdhandboken spolas katetern inte rutinmässigt – det bryter det slutna systemet och kan föra in bakterier.

    Vad ska jag göra om det kommer urin bredvid min kateter?

    Läckage runt katetern kan bero på fel ballongstorlek, blockering eller urinvägsinfektion. Kontrollera att katetern inte är vriden, att ventilen är stängd och att påsen hänger under blåsnivå. Om det läcker vid själva katetern kan blåskramp eller blockering vara orsaken – kontakta vårdpersonal.

    En kvarliggande kateter ska alltid skötas med rena händer och ett slutet system.1177

    Ett enstaka läckage är inte farligt, men om det upprepas är det en signal att systemet behöver ses över.

    Jag har problem med att kissa efter att ha tagit en kateter. Vad kan vara orsaken och vad ska jag göra?

    Tillfälliga problem med att kissa efter kateterborttagning är vanliga och går oftast över inom 24–48 timmar. Drick mycket vatten, försök slappna av och gå på toaletten regelbundet. Om du inte kan kissa alls efter 6–8 timmar eller får smärta i nedre delen av magen, kontakta vårdpersonal.

    Försök aldrig att byta eller justera katetern själv. Katetersättning och byte utförs av sjukvårdspersonal med steril utrustning – annars ökar risken för allvarlig infektion.

    Bekräftat och myter

    Bekräftat:

    • En kateterpåse ska bytas var 7:e dag eller oftare vid behov. (enligt Vårdhandboken)
    • Påsen ska tömmas när den är två tredjedelar full. (enligt 1177)
    • Ett slutet system minskar risken för urinvägsinfektion. (enligt Södertälje sjukhus)

    Myt:

    • Katetern måste kopplas bort från påsen vid varje tömning. Fel: använd ventilen i botten.
    • Påsen ska ligga i golvet för att få bättre flöde. Fel: påsen ska hänga under blåsnivå, men inte på golvet.

    Byt påsen när den är smutsig, luktar illa eller senast efter sju dagar.Vårdhandboken

    Vid kvarliggande kateter ska påsens dräneringssystem hållas slutet för att minska risken för urinvägsinfektion.Södertälje sjukhus

    Sammanfattning: så undviker du de vanligaste problemen

    Katetervård handlar om att förebygga: byt påsen i tid, töm via ventilen och lämna sterila ingrepp till vårdpersonal. Om fler följer de råden minskar risken för både läckage och urinvägsinfektion. Du som sköter kateterpåsen hemma har makten över infektionsrisken – gör varje byte till en rutin.

    Läs även: Ont i halsen gravid – säkra behandlingar och råd och Penicillin mot inflammation i tandköttet – när fungerar det.

    Vanliga frågor om kateterpåsar

    Måste jag använda nattpåse?

    Om du har en kvarliggande kateter rekommenderas ofta en nattpåse med större volym så att du slipper vakna och tömma. Följ den plan du fått från din vårdkontakt.

    Kan jag duscha med kateterpåsen på?

    Ja, duscha med påsen hängande under blåsnivå. Undvik att duscha med påsen i vattnet och torka av påsen efteråt.

    Vad ska jag göra om urinen slutar rinna?

    Kontrollera att påsen inte är full, att slangen inte är vriden och att ventilen är öppen. Kontakta sedan vårdpersonal.

    Får jag själv byta kateter?

    Nej. Kateterbyte ska utföras av sjukvårdspersonal med steril utrustning.

    Vad händer om påsen luktar illa?

    Byt påse om den är smutsig eller illaluktande. Om lukten sitter i urinen kan det vara tecken på urinvägsinfektion – kontakta vårdcentralen.



    Niklas Wikström
    Niklas WikströmSenior reporter

    Niklas Wikström är reporter på Samhällsbevakning och bevakar dagliga nyheter och händelser.