Korsordshjälp på svenska Ledtrådar A–Ö Om sajten Kontakt

Allmänbildning

Dagstidning – definition, kriterier och svensk historia

En dagstidning är en allmän nyhetstidning med reguljär utgivning – i Sverige minst ett nummer per vecka enligt presstödsförordningen.

Faktagranskad mot Presstödsförordning (1990:524) · 4 oktober 2026

Kort svar

En dagstidning är en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. I Sverige ska den normalt komma ut med minst ett nummer per vecka, ha ett innehåll som huvudsakligen är skrivet på svenska och distribueras inom landet, enligt presstödsförordningen.

Vad är en dagstidning?

Begreppet dagstidning används om en tidning som i första hand förmedlar nyheter och opinionsbildning till en bred allmänhet. Till skillnad från tidskrifter och specialtidningar kännetecknas dagstidningen av att den täcker samhället i stort snarare än ett avgränsat intresseområde.

Den juridiska definitionen finns i presstödsförordningen. Där definieras en dagstidning som en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Tidningen ska normalt komma ut med minst ett nummer per vecka, ha ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak distribueras inom landet. Den ska också komma ut under ett eget namn och ha ett eget redaktionellt innehåll som utgör minst 50 procent av det totala redaktionella innehållet.

Vad räknas inte som dagstidning?

Enligt förordningen räknas inte en tidning som normalt kommer ut med ett eller två nummer per vecka och vars redaktionella innehåll till övervägande del är inriktat på avgränsade intresseområden, exempelvis näringsliv, konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller kyrkliga och religiösa frågor. Sådana publikationer är snarare att betrakta som specialtidningar.

Utgivningsfrekvens

Presstödsförordningen delar in dagstidningar i tre frekvensklasser:

Begrepp Betydelse
Högfrekvent dagstidning Kommer normalt ut med sex eller sju nummer per vecka
Medelfrekvent dagstidning Kommer normalt ut med tre till fem nummer per vecka
Lågfrekvent dagstidning Kommer normalt ut med ett eller två nummer per vecka

En tidning med utgivning sex dagar i veckan har sexdagarsutgivning, och en tidning som kommer ut alla veckans dagar har sjudagarsutgivning. I internationell statistik förs dagstidningar i regel bara upp om de ges ut minst två gånger per vecka, vilket skiljer sig från den svenska definitionen.

Kriterier för en dagstidning

Utöver den legala definitionen brukar dagstidningar kännetecknas av fyra egenskaper:

  • Periodicitet – regelbunden utgivning, ofta flera nummer per vecka.
  • Aktualitet – fokus på nyheter och aktuella händelser.
  • Publicitet – tillgänglig för allmänheten.
  • Universalitet – nyheter från hela samhället och världen, inte ett smalt intresseområde.

Morgontidningar och kvällstidningar

I Sverige skiljs traditionellt mellan morgontidningar och kvällstidningar. Morgontidningarna domineras av prenumerationsdistribution och rikstäckande eller regional nyhetsförmedling, medan kvällstidningarna historiskt såldes som lösnummer och har en mer sensationspräglad profil. Gränsen har suddats ut i takt med att kvällstidningar numera också säljs förmiddag och att allt fler läser nyheter digitalt.

Format

Tryckta dagstidningar ges vanligen ut i tre huvudformat:

  • Broadsheet – ett stort format, cirka 600 x 400 mm, tidigare förknippat med traditionella kvalitetstidningar.
  • Tabloid – ett mindre, högformat, cirka 280 x 430 mm, numera standardformat för många dagstidningar i flera länder.
  • Berliner eller midi – cirka 315 x 470 mm, används i vissa europeiska länder.

Dagstidningarnas historia i Sverige

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. En av de första var Ordinari Post Tijdender, som började utkomma 1645 och senare fortsatte som Post- och Inrikes Tidningar. Under 1700-talet ökade antalet tidningar, och 1776 kom Dagligt Allehanda som den första tidningen med daglig utgivning.

Pressen växte kraftigt under andra halvan av 1800-talet och fick stor betydelse för den politiska opinionsbildningen och demokratiseringen av Sverige. Flera av dagens stora tidningar grundades under denna period: Göteborgs-Posten (1859, daglig utgivning från 1863), Dagens Nyheter (1864) och Helsingborgs Dagblad (1867). Tekniska framsteg inom pappersbruk och tryckpressar, tillsammans med järnvägar och telegraf, gjorde tidningarna billigare att trycka och snabbare att distribuera.

Efter andra världskriget minskade antalet tidningar kraftigt, med en omfattande tidningsdöd under 1950-talet som främst drabbade andratidningar på mindre orter. I mitten av 1990-talet fanns omkring 165–170 dagstidningar i Sverige.

Dagstidningarna idag

Under 2000-talet har tidningsmarknaden påverkats kraftigt av internet. Prenumeranter på papperstidningar har minskat och annonsintäkterna har flyttats till digitala kanaler. Flera tidningar har lagts ned, och även konceptet med gratistidningar som Metro och City har försvunnit. Samtidigt har många utgivare byggt upp digitala prenumerationsmodeller, och flera tidningar ges numera endast ut digitalt. Trots minskande läsare har svenska dagstidningar relativt höga upplagor i internationell jämförelse.

Vanliga frågor

Hur ofta måste en dagstidning komma ut i Sverige?

Normalt minst ett nummer per vecka. Enligt presstödsförordningen delas dagstidningar in i högfrekventa (6–7 nummer/vecka), medelfrekventa (3–5) och lågfrekventa (1–2).

Vad skiljer en dagstidning från en veckotidning?

En dagstidning har allmän nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning och täcker samhället i stort. Tidningar som huvudsakligen bevakar avgränsade intresseområden räknas inte som dagstidningar enligt förordningen.

Vilken var Sveriges första dagstidning?

Ordinari Post Tijdender, som började utkomma 1645 och senare blev Post- och Inrikes Tidningar. Den första tidningen med daglig utgivning var Dagligt Allehanda från 1776.

Källor: Presstödsförordning (1990:524) – Riksdagen. Hittat ett fel? Mejla oss.

Läs också