En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen kännetecknas av regelbunden utgivning och fokus på aktuella händelser från hela världen.
Trots digitaliseringens påverkan kvarstår dagstidningar som centrala informationskällor i Sverige, med cirka 150 titlar idag.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning, ofta flera gånger i veckan. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela samhället och världen. |
- Dagstidningar ges ut med sexdagars- eller sjudagarsutgivning.
- Vanliga format inkluderar broadsheet (ca 600×380 mm) och tabloid.
- I Sverige krävs minst veckovis utgivning enligt lag.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Riktar sig till bred publik med allsidig rapportering.
- Inkluderar både nyheter och opinionsbildning.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång per vecka med nyhetsförmedling. |
| Internationellt | Ofta minst två gånger per vecka. |
| Format exempel | Broadsheet ca 600×380 mm, tabloid. |
| Utgivningsfrekvens | Sexdagars- eller sjudagarsutgivning. |
| Antal i Sverige | Cirka 150 idag. |
| Påverkan | Digitalisering minskar tryckta upplagor. |
| Språkligt | Ordet belagt sedan 1780. |
| Etymologi | ”Tidning” från fornsvenska tidhning, ”nyhet”. |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Hur definieras dagstidning i Sverige?
Enligt svensk lag är det en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Den riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
Lagkrav i korthet: Minst veckovis utgivning krävs för att klassas som dagstidning i Sverige, till skillnad från internationella normer.
Vad skiljer format och utgivning?
Dagstidningar trycks ofta i broadsheet eller tabloid. Begrepp som sexdagarsutgivning avser sex dagar per vecka, medan sjudagarsutgivning täcker alla dagar.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Vilka är de största tidningarna historiskt?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, hade 416 500 exemplar på vardagar år 2006. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år.
Sverige har relativt höga upplagor internationellt, trots minskande läsarantal.
Upplagor 2006: Aftonbladet ledde med 416 500 exemplar, följt av Expressen-gruppen på 326 000.
Vad är etymologin bakom ordet dagstidning?
Ordet belägs sedan 1780 och avser tidning med daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning, som betyder underrättelse eller nyhet. Exempel är Norrköpings Tidningar från 1758. På engelska heter det daily newspaper.
Viktiga händelser i dagstidningarnas historia
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första i Sverige, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa
- 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1800-talet: Explosiv tillväxt av pressen påverkar demokratiseringen. Källa
- 2006: Höga upplagor noteras för Aftonbladet och Expressen. Källa
Vad är etablerat kring dagstidningar och vad är oklart?
| Etablerad information | Oklar eller ofullständig |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst veckovis. | Exakta nutida upplagor varierar. |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender. | Framtida inverkan av digitalisering. |
| Största 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar. | Internationella jämförelser i detalj. |
| Etymologi från 1780, fornsvenska tidhning. | Precisa antal idag exakt 150? |
Vad är den nutida kontexten för dagstidningar?
Dagstidningar paketerar nyheter och åsikter för allmänheten. Digitalisering har minskat tryckta upplagor, men de konkurrerar med TV och internet. Sverige behåller cirka 150 titlar. Australiainsight belyser internationella medier.
Pressens roll i demokratiseringen kvarstår från 1800-talet. Källa
Vilka källor ligger till grund?
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Ordet dagstidning belagt sedan 1780.
Ytterligare källor inkluderar etymologi och engelsk översättning. Engelsk wiktionary.
Vad bör man veta sammanfattningsvis om dagstidningar?
Dagstidningar är regelbundna nyhetsmedier med rötter i 1600-talet, präglade av aktualitet och universalitet. Sverige har stark tradition trots digitala utmaningar. För globala perspektiv, besök Australiainsight.
Vad krävs för daglig utgivning i Sverige?
Minst en gång per vecka enligt lag, med fokus på nyheter.
Vilken var den första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150 idag.
Vad betyder broadsheet?
Traditionellt format ca 600×380 mm.
Varför kallas det tidning?
Från fornsvenska tidhning, ”nyhet”.
Största upplagan 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar.
Påverkar digitalisering dagstidningar?
Ja, tryckta upplagor minskar.
Relaterade artiklar
David Norberg är nöjesredaktör på Samhällsbevakning och ansvarar för musik, film, tv, kändisar.