En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De skiljer sig från veckotidningar genom sin regelbundna utgivning, även om den inte alltid är daglig.
I Sverige har dagstidningar en lång historia sedan 1600-talet och behåller än idag höga upplagor trots konkurrens från digitala medier.
Vad kännetecknar en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Dagstidningar utkommer minst en gång per vecka enligt lag.
- De betonar nyhetsförmedling och opinionsbildning.
- Tidningar med längre intervall än dagligen räknas ändå som dagstidningar.
- Etymologin kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet.
- Lagstiftningen nämner löpsedel och bilaga som dagspresskaraktär.
- Svenska dagstidningar har höga upplagor internationellt sett.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Lagkrav | Minst en gång per vecka | Kryssakuten |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Etymologi | Fornsvenska ”tidhning” | Janolof Bengtsson |
| Första tidning | Ordinari Post Tijdender 1645 | Svenska dagstidningar |
| Daglig tidning | Dagligt Allehanda 1776 | Svenska dagstidningar |
| Stora tidningar 2006 | Aftonbladet 416 500 ex. | Svenska dagstidningar |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
Hur definieras dagstidning i svensk lag?
En dagstidning är enligt lag en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den ska normalt utkomma minst en gång per vecka.
Vilka egenskaper krävs?
Lagstiftningen betonar dagspresskaraktär med löpsedel och bilaga. Publikationen riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
Till skillnad från veckotidningar räknas även tidningar med längre intervall än dagligen som dagstidningar.
Vilken är historien för dagstidningar i Sverige?
Tidiga exempel
Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 är en av de första, senare känd som Post- och Inrikes Tidningar. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Utveckling under 1700- och 1800-talen
Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 var den första som utkom alla dagar. Från 1860-talet växte pressen med Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Dagstidningars utveckling över tid
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Språktidningen
- 1700-talet: Ökning av antal tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 2006: Höga upplagor trots TV och internet.
Vad är etablerat och oklart kring svenska dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition och kriterier enligt lag. | Aktuella upplagor. |
| Historiska händelser från 1645. | Exakta nutida siffror för stora tidningar. |
| Böjningsformer för ordet. | Senaste förändringar i lagstiftning. |
Vad betyder ordet dagstidning språkligt?
Ordet härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.
På engelska översätts ”dagstidning” som ”daily newspaper”.
”Dagstidning” är utrum och böjs i singular som nominativ dagstidning/dagstidningen, genitiv dagstidnings/dagstidningens. Plural: dagstidningar/dagstidningarna.
Upplagor från 2006, som Aftonbladet 416 500 exemplar och Expressen 326 000.
Källor och citat om dagstidningar
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Wikipedia: Dagstidning
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. NE
Sammanfattning av dagstidning
Dagstidningar är regelbundna nyhetsmedier med rötter i 1600-talets Sverige, definierade i lag och präglade av aktualitet och bredd. Historiska data visar stark tillväxt.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidningar utkommer minst veckovis med nyhetsfokus, veckotidningar mer sällan utan samma aktualitet.
Vilken var Sveriges första dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Hur böjs dagstidning?
Nominativ: dagstidning/dagstidningen; genitiv: dagstidnings/dagstidningens.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 exemplar.
Har digitaliseringen påverkat dagstidningar?
Svenska dagstidningar behåller höga upplagor trots TV och internet.
Vad betyder etymologin för tidning?
Från fornsvenska ”tidhning”, nyhet.
Kräver lagen löpsedel för dagstidningar?
Ja, som del av dagspresskaraktär.
Relaterade artiklar
Viktor Forsberg är chefredaktör på Samhällsbevakning och ansvarar för kulturpolicy, redaktionella standarder.