Hoppa till huvudinnehåll
lördag, 19 september 2026 · MorgonutgåvaStockholm ⛅ 14°CSEK/USD 0.1015 · SEK/EUR 0.0886Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Finns tomten på riktigt? Här är sanningen bakom myten

Har du någonsin undrat om tomten finns på riktigt? Det är en fråga som väcker både värme och nyfikenhet och har ett djupare svar än ett enkelt ja eller nej.

Aftonbladet 2004: Tomten finns på riktigt (koppling till Homo floresiensis) | Högskolan i Skövde 2025: Tomten logistiskt möjlig | Oxfords påstådda bäckenfynd: Avfärdat rykte

Snabbfakta om tomten

1Officiellt namn
  • Tomte (även kallad ”Jultomte” i Sverige, ”Julenissen” i Norge, och ”Nisse” i Danmark). Wikipedia (sv)
2Hemort
  • Enligt folktron: Gården, ladugården och ibland skogen. Enligt modern jul: Nordpolen (som postadress). Life in Norway
3Historisk förebild
  • En blandning av förkristna hushållsandar (gårdstomtar) och kristna legender om S:t Nikolaus. Wikipedia (en)
4Populär färg på dräkt
  • Röd mössa och grå eller röd rock. Den röda färgen etablerades dock av Coca-Cola på 1930-talet, inte av äldre tradition. Wikipedia (sv)

Är tomten på riktigt?

Om vi lämnar mytologin och går in på vad forskningen faktiskt har att säga, är det viktigt att skilja på olika vetenskapsgrenar. För arkeologer, historiker och religionsvetare är tomten ett högst reellt forskningsobjekt – men då som en kulturell företeelse, inte som en biologisk varelse. Ingen allvarlig forskare har någonsin presenterat en vetenskaplig studie som stödjer att en tomte skulle ha påträffats i fysisk form.

Oxfords påstådda bäckenfynd – avfärdat rykte

En av de mest seglivade myterna på internet är att forskare vid Oxfords universitet skulle ha grävt fram ett ”tomteskelett” som bevis. Den typen av påståenden cirkulerar då och då i sociala medier, men det finns inga spår av detta i några vetenskapliga publikationer. Tvärtom – enligt vår granskning av tillgängliga källor återfinns inga belägg för att Oxford någonsin genomfört en sådan studie. Det rör sig med största sannolikhet om en så kallad ”nyhetsanka” eller ett skämt som tagits på för stort allvar.

Det som däremot går att finna är forskning som rör folklore, där Arctic Portal (kunskapsbank för nordiska frågor) beskriver nissens ursprung som förkristna nordiska traditioner om skyddande hushållsandar. Det är en viktig påminnelse om att ordet ”forskning” i sammanhanget handlar om att studera människors tro och traditioner – inte om att jaga en varelse med nät.

Vad som är statistiskt sant

Enligt etablerade uppslagsverk är tomten alltså en mytologisk figur. Ingen myndighet, forskare eller vetenskaplig institution har någonsin registrerat honom som en faktisk varelse. Däremot är det helt korrekt att tomten ”finns” som en kulturell kraft – frågan är bara på vilket plan man väljer att se honom.

För att sätta punkt för den vetenskapliga delen kan vi konstatera att tomten är ett utmärkt exempel på hur människor genom historien skapat berättelser för att hantera tillvarons svårigheter. Han är en skyddsande, en julklappsutdelare och en vän – allt på en gång – och det är just därför han har överlevt så länge.

Forskningen slår fast: Tomten är en verklig del av vår kulturhistoria som föreställning, men han existerar inte som ett fysiskt väsen.

Vart bor den riktiga tomten?

En modern och officiellt erkänd hemvist är Rovaniemi i finska Lappland. Turistorganisationen Visit Finland bekräftar att tomten har sin officiella adress: Tähtikuja 1, 96930 Rovaniemi. Traditionellt sett kommer tomten från Korvatunturi (”öronfjället”), en mystisk plats i finska Lappland där tomten tros ha sin verkstad.

”Jultomten kommer från Finlands mystiska Korvatunturi (öronfjället) i finska Lappland.” – Visit Finland

I den äldre svenska folktron bodde tomten däremot på gården, i ladugården eller i skogsbrynet. Först under 1900-talet flyttades han till polcirkeln. Wikipedia (sv) sammanfattar att den moderna nordpolsbilden är en senare konstruktion.

Visste du det?

Tomtens postadress i Rovaniemi är Tähtikuja 1, 96930 Rovaniemi, och man kan skicka brev dit året runt (Visit Finland).

Så oavsett om man tror på en fysisk tomte eller inte, finns det en konkret plats kopplad till figuren – en plats som lockar turister från hela världen.

Slutsats: Tomtens officiella hemvist är Rovaniemi, men den ursprungliga folktron placerade honom på bondgården.

Vem är tomten baserad på?

Innan vi reder ut själva julkopplingen måste vi backa bandet rejält – ända till fornnordisk folktro. Den varelse vi kallar tomte har en lång historia som är betydligt mer komplex än den snälle gubben med säck på ryggen. Faktum är att dagens jultomte är en relativt ung skapelse, medan själva ordet och figuren ”tomte” har rötter som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden, långt innan julklapparna kom in i bilden.

Definition: Vem (eller vad) är en tomte?

Om du frågar en svensk idag är tomten i första hand den rödklädda julgestalten med skägg. Men i strikt folkloristisk mening är det en annan sak. Enligt Wikipedia (sv) (uppslagsverk, allmän referens) beskrivs tomten som ett övernaturligt väsen, inte som en empiriskt belagd biologisk art. Denna grundläggande skillnad är nyckeln till att förstå hela debatten. Det handlar alltså inte om att forskare ”inte hittat” tomten i meningen att han skulle finnas i skogen någonstans, utan om att själva kategorin är fel – han tillhör inte den fysiska världens djur, utan trons och berättelsernas värld.

Enligt folkloristiska sammanställningar är tomten särskilt förknippad med gårdar, hushåll och skydd av egendom (Wikipedia (sv) (kulturhistorisk översikt)). Han var alltså ursprungligen ingen glad julgestalt, utan snarare en allvarlig beskyddare av gården – ibland rent av fruktad om han inte fick sin gröt i julklapp.

Visste du det?

Enligt en vanlig folkloristisk tolkning var tomten ursprungligen en gårdsande eller beskyddare av bondgården (Life in Norway (norsk kultursajt)). Att han senare ”flyttade” till Nordpolen och började med klappar är en senare påbyggnad.

Denna dubbelhet – den allvarliga gårdsanden kontra den glada julklappsutdelaren – är själva kärnan i frågan om ”finns tomten på riktigt?”. För den som söker efter honom i vardagsrummet på julafton lär svaret bli en besvikelse, men för den som söker efter en kulturell figur med djup förankring i nordisk jord är svaret ett rungande ja. Han finns i allra högsta grad – som en av våra mest uthålliga berättelser.

Slutsats: Tomten är en verklig del av vår kulturhistoria som föreställning, men han existerar inte som ett fysiskt väsen. Enligt forskningen är han en symbol, skapad av människor för att förklara, skydda och sprida glädje.

Varför är jultomten röd?

En särskild detalj som ofta förvånar är att den röda färgen inte var självklar från början. Enligt flera källor var tomten ofta klädd i grått eller brunt i äldre folklivskildringar. Det var först under 1800-talets slut och 1900-talets början som den röda färgen fick fäste, och ”Röd kostym populariserad av Coca-Cola” är en etablerad – om än förenklad – reklamhistoria som fortfarande är värd att känna till (Wikipedia (sv) (kulturhistorisk sammanfattning)).

”Coca-Colas reklam på 1930-talet etablerade den röda tomtedräkten som standard.” – Wikipedia (sv)

Innan Coca-Cola fanns tomten i olika färger, men efter att företaget använde en rödklädd tomte i sina annonser spred sig bilden över världen. Det är ett tydligt exempel på hur kommersiella krafter format vår bild av julen.

Slutsats: Den röda färgen är inte ursprunglig utan en reklamprodukt från 1930-talet.

Finns tomtenissar på riktigt?

I nordisk folktro omtalas tomtenissar som små hjälpredor till tomten. De beskrivs ofta som kortvuxna varelser med röda mössor. Wikipedia (sv) anger att tomtenissar är en del av folktron men har ingen vetenskaplig grund. De är kulturella påfund som hjälper till att förklara tomtens verksamhet.

Precis som tomten själv finns de inte som biologiska arter. Däremot är de mycket närvarande i berättelser och juldekorationer. Att fråga om tomtenissar finns på riktigt är därför att fråga om ett kulturellt fenomen – och svaret blir då ja, i samma mening som tomten själv finns.

Slutsats: Tomtenissar är inte verkliga varelser, men de lever vidare som en del av vår jultradition.

Relaterad läsning: KatjaKaj och BenteBent – vem är vem och var kan man se serien

Vanliga frågor om tomten

Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna om tomtens existens och ursprung. Frågorna är hämtade från verkliga sökmönster och vanliga funderingar kring ämnet.

Hur ser en riktig tomtenisse ut?

Enligt folkloren är tomten (eller nissen) en liten, ofta skäggig figur med röd stickad luva, grå eller röd rock och träskor. Han är inte speciellt lång – på sin höjd ett par alnar – och förknippas ofta med ett leende eller minspel som skvallrar om en lurig personlighet. Men det är viktigt att komma ihåg att detta är en kulturell skildring, inte en fysisk beskrivning som någon har kunnat bekräfta.

Hur många renar har tomten och vad heter de?

Enligt den moderna julsången ”Rudolf med röda mulen” och dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823 har tomten åtta renar. Deras namn är: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Dunder (eller Donner) och Blixem (eller Blitzen). Rudolf, den nionde renen med röda mulen, tillkom senare i en reklamkampanj på 1930-talet. Dessa namn är ett exempel på hur den engelska kulturen influerat den svenska bilden av tomten.

Vad bor tomten på Nordpolen egentligen i för hus?

Enligt den moderna föreställningen bor tomten i en verkstad på Nordpolen, ofta tillsammans med sina hustomtar. Detta är en senare konstruktion som etablerades i 1800-talets Amerika och sedan spreds vidare. I den äldre svenska folktron bodde tomten som sagt inte på Nordpolen alls – han bodde på gården, i ladugården eller i skogsbrynet. Först på 1900-talet flyttades han till polcirkeln.

Kan man besöka tomten på riktigt?

Nej, inte som en fysisk plats där han bor permanent. Men det finns många julmarknader och parker där en utklädd person gestaltar tomten och tar emot barn (och vuxna) som vill träffa honom. I Sverige är bland annat Tomteland i Mora och Skansens julmarknad i Stockholm kända exempel. Dessa evenemang bygger på en frivillig uppgörelse – alla inblandade vet att det är en lek, men en som hjälper till att upprätthålla julkänslan.

Är tomten släkt med den norska nissen?

Ja, alldeles säkert. Enligt studier har den svenska tomten och den norska nissen samma ursprung, men de har utvecklats något olika. I Norge har man behållit ordet ”nisse” och en starkare koppling till det gamla bondesamhället – medan man i Sverige skapat en mer kommersiell och internationell variant. Kärnan är dock densamma: en skyddsande för gården som blivit en julgestalt.

Vad säger kyrkan om tomten?

Svenska kyrkan och andra kristna samfund har historiskt haft olika förhållningssätt till tomten. Vissa ser honom som en harmlös juldekoration, medan andra har varnat för att han kan konkurrera med det kristna julbudskapet. I dag är den vanligaste hållningen att tomten är en folklig tradition som kan samexistera med tron på Jesusbarnet – man firar både och.

Slutsats: Tomtens gåta – en fråga om var du söker svaret

Så, finns tomten på riktigt? Svaret är inte svart eller vitt – det beror på vilken typ av ”finnas” du menar. Rent vetenskapligt, i enlighet med vad forskningen och tillgängliga källor säger, är det inte något som har påvisats. Ingen ärlig forskare har någonsin påstått att de har en tomte i sin ägo. Men om du istället frågar om tomten finns som en idé, en tradition och en kulturell kraft – ja, då är han lika verklig som julafton själv. Han är en påminnelse om vår historia, våra lekar och vår förmåga att skapa mening i tillvaron genom berättelser.

Oavsett om du väljer att tro eller inte, så kan vi alla vara överens om en sak: Tomten är en av de mest framgångsrika gestalterna i mänsklighetens historia. Från en gårdstomte i ett nordiskt vinterland till världens mest kända julgestalt – historien visar att han har lyckats med det omöjliga: att bli odödlig. Och det är en gåta som inte behöver lösas – den ska bara få fortsätta att glädja oss så länge julen finns kvar.



Niklas Wikström
Niklas WikströmSenior reporter

Niklas Wikström är reporter på Samhällsbevakning och bevakar dagliga nyheter och händelser.